Macarena Olona har varit i ropet ett flertal gånger och aldrig så mycket som när hon utsågs till Vox kandidat till regionpresident i Andalusien, trots att hon varken är därifrån eller ens bor i regionen. De gällande bestämmelserna kringgicks dock genom att hon påpassligt skenregistrerade sig på en adress i Salobreña (Granada). Sedan ägnade hon hela valkampanjen åt att framstå så andalusisk som det bara gick, till och med genom att förvanska sin dialekt. Det gick inte riktigt hem. Vox fick visserligen två mandat fler än tidigare men hamnade långt ifrån den vågmästarroll de räknat med, som skulle ha säkrat Olona posten som vice regionpresident.

De många som anklagat Olona för att inte se till Andalusiens intressen fick vatten på sin kvarn när hon bara någon vecka efter valet annonserade att hon lämnar politiken. Hon angav hälsoproblem som skäl och hennes karriär som andalusiska blev därmed kortvarig (hon är från Alicante). Oavsett hälsotillstånd verkar hon dock ha haft svårt att hålla sig i skuggan, för bara en månad senare dök Macarena Olona upp igen på sociala nätverk, på ett uppseendeväckande sätt. Hon meddelade nämligen att hon tänkta gå pilgrimsleden till Santiago de Compostela och bjöd alla sina ”anhängare” att följa med. Hon till med erbjöd sig att bekosta färden för de som eventuellt inte hade råd själva.

Det finns mycket kring detta som är minst sagt egendomligt. Ingen utom Olona själv vet exakt vad hon planerar för något. Vox sägs inte vilja ha henne tillbaka, men det förefaller som att hon hyser nya politiska aspirationer.

Detta var dock en avvikelse från ämnet, som alltså var nämnda artikel i allmänhet och rubriken i synnerhet. Artikeln stod att läsa i tidningen El Mundo och den beskrev hur Olona startade sin fem dagar långa pilgrimsvandring (den kortaste godkända sträckan, med start i Sarria), omgärdad av entusiastiska följare.

Låt mig först, i egenskap av certifierad pilgrim, kommentera spektaklet kring själva vandringen. Att på sociala nätverk uppmuntra en folkmassa att gå med till Santiago de Compostela är så långt från essensen av pilgrimsvandringen som man kan komma. Grundidén är att man ska gå den ensam, för att ägna tiden åt reflektion. Det är därför den kallas för El Camino (Vägen) och inte exempelvis La Meta (Målet). Macarena Olona är däremot populismen i ett nötskal och hon brukar alla möjliga klichéer för att trissa upp sina anhängare. Detta styrktes av ett foto i artikeln som visade hur Olona bar en t-shirt med texten ”Jag är spanjorska och vågar säga det öppet” (fritt översatt).

Som älskare av pilgrimsleden till Santiago de Compostela kliar det i hela kroppen på mig när jag ser hur konceptet förvanskas så grovt och leden fylls av folkhordar som gör allt utom reflekterar. Men nu var det ändå rubriken på artikeln som främst fick mig att haja till, och den var ett citat av Olona som löd: ”Jag är en tjur som längtar efter att komma ut i ringen”.

Tjena! Extremhögern i Spanien tillgriper alla medel som står till buds för att framstå som så ärkespanska som möjligt. Det gäller särskilt tjurfäktning. Men även den som älskar tjurfäktning och har minsta aning om skådespelet vet att ingen stridstjur ”längtar” efter att komma ut i ringen. Den är inlåst i ett bås under läktarna och har ingen aning om vad som väntar. Väl ute i ringen agerar den på naturinstinkt och njuter knappast.

Det som är så sorgligt är att ingen av Olonas och Vox anhängare bryr sig om fakta. Brandtal och slagkraftiga paroller är vad som går hem, oavsett om de är sanna eller ens logiska. Snarare än att pilgrimsvandra är Olona och hennes anhängare ute och cyklar.