ARKIVET Sydkusten har den största samlingen av spanska nyheter på svenska online. Med dagliga uppdateringar finns tiotusentals artiklar inom olika ämnen och områden. Använd sökfunktionen för att hitta specifika artiklar.

Fritext:

Avdelning:

Publiceringsdag (t.ex. 20031224):
-

Arkivrussin

Det bästa med Barcelona, enligt svenskarna som Sydkusten talat med, är klimatet, kulturen, farten och det rika näringslivet.

Barcelona passar många olika smaker

ARKIVRUSSIN. Ung, yrkesarbetande, tjej. Så ser den typiska Barcelonasvensken ut. Svenskkolonin är betydligt mindre än på Costa del Sol, cirka 1 200 svenskar bor här permanent. Kärlek, jobb och studier har lockat hit dem. – Förr kom de med de stora svenska företagen. Nu flyttar de ned och startar eget, jobbar på distans eller tar ett sabbatsår för att studera. Väldigt många är unga tjejer. De äldre har bott här länge och har ofta en spansk partner, berättar Dea Marie Mansten på svenska generalkonsulatet i Barcelona.
06 mar 2009 | 06:59

”Italiensk och spansk kultur är väldigt lika, både när det gäller Medelhavsmaten och mentaliteten. Vi har inte haft några större problem att integrera oss”, säger italienskan Giuseppina Filippone som bor i Marbella sedan 15 år och driver Da Bruno-restaurangerna med sin man Bruno.

Italienare: "Spanskt vin men italiensk romantik"

ARKIVRUSSIN. Italienare raggar mer än spanjorer, köket är mer varierat, servicen bättre och männen mer välklädda. Spanskt rödvin slår däremot det italienska. Det medger Giuseppina Filippone bosatt i Marbella sedan 15 år och ägare till Da Bruno-restaurangerna. Hon kom hit för att pensionera sig, men är vid 59-års ålder lika engagerad som sin man Bruno i deras totalt fem krogar. Hemma släpps hon dock inte in i köket. Hennes man uppvaktade henne på klassiskt italienskt vis för 25 år sedan, sedan dess har de varit oskiljaktiga. – Vi äter tillsammans varje dag och när jag minst anar det får jag blommor eller små söta lappar med vackra ord.
02 jan 2009 | 06:59

Spanien är enda landet i EU som tillåter odling av genmodiferad majs i stor skala, totalt 80 000 hektar. Enligt Greenpeace är regeringen uppköpt av de stora multinationella företagen och favoriserar ett miljöfarligt industriellt jordbruk istället för att stödja de ekologiska lantbruken. Foto: Greenpeace

Genväg som hotar vår framtid

ARKIVRUSSIN. Genmodifierade råvaror (GMO) har länge varit en kontroversiell fråga. Kan de bekämpa fattigdom och sjukdomar, eller utgör de ett hot mot miljö, hälsa och biologisk mångfald? Samtidigt som motståndet växer, blir det allt svårare att garantera GMO-fri mat. Spanien är det enda landet i EU som i stor skala odlar genmodifierad majs, totalt 80 000 hektar. Det är nästan omöjligt att få tag på ekologiska produkter i vanliga livsmedelsbutiker. Enligt Greenpeace är den spanska regeringen i händerna på de stora multinationella företagen och ställer sig konsekvent på industrins sida. Organisationen vill ha större öppenhet, tuffare normer och att myndigheterna gynnar det ekologiska jordbruket där GMO är förbjudet.
02 jan 2009 | 06:59

Tyske sjömannen Wolfgang gifte sig med sin ungdomskärlek Antonia och bytte Hamburg mot Nerja. ”Visst har jag förändrats, men det är en gradvis process och svårt att sätta fingret på. Jag äter middag senare förstås, tiderna här är ju annorlunda. Men man anpassar sig och det har aldrig varit svårt, livsrytmen här är en annan.”

Tyskar: "Jag glömmer inte bort mitt ursprung"

ARKIVRUSSIN. Sjömannen Wolfgang Schulz flyttade till Spanien för kärlekens skull i mitten av 70-talet. Nu har han en liten pappershandel i Nerja. Han älskar maten, naturen och människorna här. – I vissa länder kan det vara svårt att vänja sig vid nya seder och bruk, men så är det inte här. Skillnaderna är egentligen inte så stora. Det är inte viktigt huruvida han är tysk eller spansk. Han är Wolfgang. Berikad av att ha levt halva sitt liv i Spanien.
07 nov 2008 | 06:59

Enligt Nuteks studie har svenska vårdföretag stora möjligheter att exportera sina tjänster, än så länge är det dock ganska få som gjort det. Svenska Capio är ett framgångsrikt exempel med över 20 sjukhus och kliniker i Spanien, ett av dem är Hospital Sur i Alcorcón utanför Madrid.

Vården allt mer gränsöverskridande

ARKIVRUSSIN. Enligt Nuteks studie har svenska vårdföretag stora möjligheter att exportera sina tjänster, än så länge är det dock ganska få som gjort det. Svenska Capio är ett framgångsrikt exempel med över 20 sjukhus och kliniker i Spanien, ett av dem är Hospital Sur i Alcorcón utanför Madrid.
03 okt 2008 | 06:59

Grassyt González från Peru saknar sin familj och vill flytta tillbaka, om inte förr så när hon pensionerar sig. När hon ser på sport känner hon sig dock som en äkta spanjorska. ”Jag följde de spanska idrottsmännen och kvinnorna under OS med lika stor inlevelse som alla andra och tittar alltid på Formel 1 när Fernando Alonso deltar!”

Peruaner: "Många troskyldiga luras till Spanien"

ARKIVRUSSIN. Under sitt första år i Spanien hade hon inga vänner alls. När hon gick ut själv togs hon flera gånger för prostituerad, bara för att hon var mörk. Annars har Grassyt González från Peru inte mött någon direkt rasism sedan hon kom till Spanien för 17 år sedan. Förutom att hon ofta får lyssna när grannar och kollegor beklagar sig över ”los sudacas”, hur kriminaliteten ökat, att de tar jobben, spelar musik på hög volym och skräpar ned. – Sedan lägger de alltid till ”men jag menar inte dig...”, säger Grassyt.
03 okt 2008 | 06:59

”Visst har världen förändrats efter terroristattentaten i New York och Madrid, många blandar ihop muslimer med terrorister. Men i Spanien har jag mött en helt unik mognad och solidaritet”, säger algeriern Haïder ”Javier” Isli, som bor i Spanien sedan 1979.

Algerier: "Spanjorerna ser ej alla som terrorister"

ARKIVRUSSIN. Långt innan uppkomsten av Daesh grodde redan en utbredd fobi mot muslimer, något som Sydkusten tog upp 2008 i en artikel om del algeriska kolonin på Costa del Sol. Läs Carin Osvaldssons intervju med Haïder ”Javier” Isli.
05 sep 2008 | 06:59

Ya King Wang, eller Felipe, kom till Spanien 1972 för att jobba som kock på Tenerife. Han blev kvar i Spanien, familjen flyttade efter och hans två yngsta barn är födda här. ”Jag har inget kvar i Kina och saknar inget, jag vill dö i Málaga”.

Kineser: "Jag saknar inget från mitt hemland"

ARKIVRUSSIN. Ya King Wang, eller Felipe som är hans spanska namn, kom till Spanien 1972. Bakom sig lämnade han ett kommunistiskt Kina där man höll sina åsikter för sig själv och arbetade 14 timmar per dygn. Felipe fortsatte att jobba hårt, som kock och senare som ägare till fyra restauranger i Málaga.
02 maj 2008 | 06:59

Malick misshandlades av lokalpolisen i Marbella när han precis kommit till Spanien. ”Men det är enda jag gången jag utsatts för rasism och jag fick upprättelse, det var det som betydde något för mig. Goda och elaka människor finns överallt, oavsett nationalitet, vi får aldrig generalisera.”

Senegaleser: "Målet är att bygga upp mitt hemland"

ARKIVRUSSIN. Malick lämnade Senegal som 20-åring. Han sökte en bättre framtid och via Belgien, Frankrike och Italien hamnade han till slut i Spanien tack vare flyktingamnestin 1991. Han känner sig spansk, men Senegal är fortfarande hans hem och Malick vill återvända för att hjälpa till att bygga upp landet. Som utlandssenegales ser han som en av sina viktigaste uppgifter att tvätta rent Afrikas anseende och sprida en annan bild av kontinenten än den som oftast syns i media. – Krig, fattigdom och AIDS, det är långt ifrån hela sanningen om Afrika. Men så länge folk tror det är det ingen som vill investera.
04 apr 2008 | 06:59

Christer och Stina Svensson köpte sin lägenhet i San Pedro 1997 och fick tillträde året efter. Deras advokat kontrollerade att alla papper var i ordning, bygglov fanns, de fick lagfart och har betalat fastighetsskatt i tio år. Trots det är huset inte godkänt enligt gällande stadsplan och bostadsföreningen kan nu tvingas kompensera för detta.

Offer för Marbellas byggkaos

ARKIVRUSSIN. En takvåning intill kyrktorget i San Pedro Alcántara, med utsikt över bergen och havet. Christer och Stina Svensson hade hittat sin drömlägenhet och slog till. De fick lagfart och började betala fastighetsskatt. Det var 1997. Tio år senare får de veta att huset inte är godkänt enligt gällande stadsplan och att bostadsföreningen kan tvingas kompensera för detta. – Vi har gjort allt rätt och har papper på det, säger Christer. Trots det har vi förlorat handlingsrätten för vår egen bostad. Det är barockt! Marbellas byggråd, Alba Echevarría, förstår deras frustration. – Jag skulle reagera likadant. I Spanien kan inte ens jurister förstå stadsplaneringen. Hon lovar att kommunledningen gör allt den kan för att reducera eller helt häva betalningskraven mot enskilda fastighetsägare som köpt i god tro.
04 apr 2008 | 06:59