Som journalist och utgivare borde jag vara för allt som ger medierna verksamhetsfrihet. Så är dock inte fallet. Jag har tidigare skrivit om mediernas bristande ansvar när de publicerar personuppgifter som inte har något annat syfte än att väcka uppmärksamhet och med det fler läsare och med det större annonsintäkter. Jag är förbluffad över domstolens utfall och frågar mig om den har en aning om vad den snackar om.

Det enda allmänintresse som kan finnas i att exponeras en misstänkt förövares identitet före han eller hon dömts är om personen i fråga fortfarande är på fri fot och befaras utgöra en fara för allmänheten. Det är inte fallet i den aktuella domen, då mannen var häktad och stod inför åtal för misshandel av sin partner.

När medierna inte har tillräcklig etik måste lagen vara entydig. När domstolarna visar lika dåligt omdöme är det bara att säga godnatt.