När en situation är särskilt olycklig brukar man vi tala om olycklig spiral. I Spanien kallas det för "fisken som biter i stjärten" och i det här fallet är det utan tvekan framtidens pensionärer som är torsk.

Matematiken är svår att argumentera emot och ekvationerna är entydiga i många aspekter. Det nuvarande pensionssystemet har sina dagar räknade och framtidens pensionärer, alltså vi som just nu arbetar, kommer att få betydligt sämre villkor på vår ålders höst. Ett flertal olyckliga omständigheter bidrar till detta.

Den första har egentligen inte med krisen att göra. Den handlar om den demografiska utvecklingen och det faktum att det föds allt färre barn i Spanien och att en allt större del av befolkningen är äldre. Redan detta i sig är tillräckligt för att ställa till det på pensionsfronten.

Den andra faktorn är också oberoende av krisen. Nämligen att vi blir allt äldre och att vi sålunda i teorin lyfter pension betydligt fler år än tidigare.

Så var det då det där med krisen. Svårigheten att finna jobb gör att det finns allt färre som bidrar till försäkringskassan och därmed till pensionerna. Spanien är nere i ett snitt på två förvärvsarbetande per pensionär, vilket redan är under den nivå som anses hållbar och som ligger på 2,1.

Då det kommer finnas mindre pengar att dela ut till pensionärerna om några år har reformer redan genomförts för att skärpa villkoren och fler kommer att antas. Den första, som ledde till en generalstrejk, var höjningen av pensionsåldern från 65 till 67 år. Den ska vara helt genomförd 2021, men räkna med att innan vi når dit kommer pensionsåldern att ha höjts ytterligare.

Vidare ställs större krav på hur mycket man ska ha bidragit med under sitt yrkesverksamma liv, för att få ut full pension. I dagsläget är vi uppe i 38 yrkesår, där man dessutom räknar medelinkomsten från de sista 25 åren, mot tidigare 15.

Att kunna arbeta minst 38 år är i dagsläget en utopi för många spanjorer. Åtminstone vitt. Om vi utgår från en pensionsålder på 67 år måste man ha börjat bidraga till försäkringskassan senast när man fyllt 29 år och sedan inte ha några avbrott på vägen. Detta innebär att det redan är kört för många i 30-årsåldern som går arbetslösa, att någonsin få full folkpension.

Alternativet är sålunda att privatspara. Men säg hur en arbetslös ska kunna teckna en privat pensionsförsäkring. Många lever just nu för dagen och har tillräckligt sjå att ha några pengar kvar den sista i månaden.