Min bästis är på inget sätt en Podemos-anhängare, men gillar det sunda förnuft som han observerar och visar förståelse för att förändringarna sker långsamt.
– Jag tror att de verkliga förändringarna kommer att starta 21 december, efter riksvalet. Fram tills dess måste borgmästaren Manuela Carmena gå försiktigt fram.

Vi diskuterar som vanligt allt mellan himmel och jord över en café con leche och en cortado. Lokalpolitiken är ett ofrånkomligt tema.
– Det finns höga polischefer som suttit på sina poster i 25 år och jävlats med personalen. De har trott sig vara några slags furstar och har orsakat kåren stor skada.

Han nämner ett konkret exempel där en chef tecknade ett leasingavtal som innebar att en vanlig patrullbil kostade kommunkassan 48 000 euro på tre år, medan priset för själva bilen endast ligger på 12 000 euro.
– De stretar naturligtvis emot på posterna, men vi har redan sett hur flera bytts ut och och fler står på tur.

Nya borgmästaren Manuela Carmena har ingen lätt uppgift. Hon har inte bara de gamla elefanterna i administrationen emot sig, utan även den samlade borgerliga pressen. Från dag ett har hon attackerats och på hennes semester var det förstasidesstoff att hon delade ett semesterhus med vänner vid Atlantkusten och till och med att några vildblommor som hon plockat skulle vara fridlysta (vilket de inte visade sig vara).

Under Carmena har Madrid nu även börjat införa de första trafikrestriktionerna, på grund av höga luftföroreningar. Det har föranlett en ny kritikvåg, men ses av min polisvän som ett steg i rätt riktning.

Vi avslutar vårt kaffe och stiger ut i decembersolen. Vid busshållplatsen ståtar en kontroversiell lämning från den tidigare PP-borgmästaren Ana Botellas dagar. Det är en skiljevägg på sittbänken, placerad enbart för att förhindra att uteliggare ska kunna lägga sig på den.
– De ska också bort. Beslutet är redan fattat, kommenterar min vän.

Det blåser nya vindar i huvudstaden. Kanske råder snart nya tider i hela Spanien.