För varje dag som går är det allt tydligare att det mesta som genomförts av de katalanska separatisterna varit och är ett spel för galleriet. Huvudsyftet har varit att provocera fram en våldsam reaktion från de spanska myndigheterna som ska legitimera självständighetsrörelsen, som totalt saknar stöd både internationellt och i den egna företagssektorn. I skrivande stund har mer än 2 200 företag flyttat ut sina huvudsäten från Katalonien.

De senaste tiden är det framför allt två mantra som upprepas av separatisterna. Det är dels ”politiska fångar” och dels ”kommer Spanien respektera resultatet i nyvalet i Katalonien om separatisterna vinner?” Låt oss analysera bägge.

Påståendet att spanska rättsväsendet skulle ägna sig åt politisk förföljelse faller på sin egen orimlighet. De som gör detta kategoriska påstående är de flesta av dem ivriga självständighetsförespråkare som i åratal kunnat försvara denna ståndpunkt ostraffat och som fortfarande kan göra det dagligen i spanska medier, utan några repressalier. De sammanlagt nio personer (sju katalanska politiker och två föreningsledare) som i dagläget är frihetsberövade är misstänkta för konkreta brott som finns upptagna i brottsbalken. Visst kan man diskutera domarnas beslut att häkta dem före dom fallit, men att påstå att spanska domare godtyckligt fängslar människor enbart för deras politiska åsikter är rent ut sagt enfaldigt.

Samma sak gäller huruvida de spanska myndigheterna kommer att respektera valresultatet i Katalonien. Svaret är att självklart kommer de att göra det. Däremot måste man göra tydlig åtskillnad på om valresultatet respekteras och huruvida den nya regionalregeringen tillåts bryta mot grundlagen. Om separatisterna vinner valet har de rätt att styra i Katalonien, men de kan fortfarande inte förklara sig självständiga. Den möjligheten går fortfarande endast via en grundlagsreform i Spanien.