Det är inte ovanligt med regn och ostadigt väder, både höst som vår. Men så många oväder på en och samma höst och så våldsamma är inget som någon av oss som levt i södra Spanien länge kan minnas från tidigare. Det kommer dessutom efter en ytterst ovanlig sommar, där värmen kom först en bit in i juli, vilket är minst två månader senare än normalt.

I helgen var det dags för ny förödelse på grund av översvämningar och det är risk för ytterligare skyfall på Costa del Sol de närmast dagarna. Vissa områden är sedan tidigare kända för sina brister, som tillfarterna till Puerto Banús, men i takt med att väderfenomenen blir allt våldsammare drabbas nya områden.

I helgen var det inte minst Kanarieöarna som råkade illa ut. Där har ovanligt hög sjö nått de nedersta våningarna på lägenhetskomplex och vågorna har till och med slitit med sig balkonger. Tv-bilderna är dramatiska och spontant frågar man sig hur man kan uppföra fastigheter så nära havet. Men då glömmer man att de stått där i årtionden utan att tidigare ha varit i farozonen.

Det är nog tyvärr så att klimatförändringarna orsakade av människans inverkan på miljön redan är ett faktum. Jag är rädd för att det nu inte kommer att räcka med långsiktiga åtgärder för att minska utsläppen utan vi kommer på kort sikt med all säkerhet tvingas till omfattande omläggningar i infrastrukturen, allt eftersom det extrema klimatet gör det ohållbart att behålla, vägar, tunnlar och byggnader på platser där de i vissa fall har stått i mer än hundra år.