Jag har ett problem med mitt vänsterben och gick sommaren 2009 till Sahlgrenska sjukhusets akutintagning i Göteborg, för att få hjälp med den ihållande smärtan. Efter flera timmars väntan kom en läkare, som knappast ens tog sig tid att se eller överhuvudtaget känna på mitt onda ben, varefter han - detta till trots - helt sonika förklarade att “vi kan inte göra något för Dig här”. Jag fick lämna sjukhuset utan någon som helst hjälp eller botemedel mot värken.

Väl tillbaka i Spanien fick jag (givetvis) ett helt annat bemötande och genomgår för närvarande olika undersökningar i syfte att finna bot på detta stundtals mycket onda vänsterben. Ingen spansk läkare har ännu avfärdat mig på det högst anmärkningsvärda sätt som skedde på Sahlgrenska i Göteborg.

Visst existerar det uppenbara skillnader mellan spansk och svensk sjukvårdshantering. Det svenska sättet innebär bland annat ett inslag av det typiskt svenska perfektionistiska karaktärsdraget, med alla dess nackdelar. Den spanska vården innebär bland annat ett mer personligt deltagande av patienten plus engagemang av hans närstående i vad som förefaller mig vara förenklade, snabbare procedurer. Mindre personalvänliga lokaler kan möjligen avskräcka den svenske perfektionisten.

Jag är sedan fem år tillbaka under kontinuerlig waranbehandling och måste således regelbundet ta blodprov för kontroll. I Spanien, liksom i USA (där sjukhus och läkare måste vara extra försiktiga på grund av eventuella rättsliga konsekvenser), tas detta blodprov enkelt, smärtfritt och billigt genom ett stick i fingret. På Sahlgrenska är varje blodtagning numera en omständlig procedur med en regelrätt engångsspruta i armvecket. Detta tar längre tid, vilket innebär färre patienter per tidsenhet, samt högre materialkostnader. Dessutom har jag på Sahlgrenska ofta fått stora blåmärken som varat i upp till ett år, medan detta aldrig skett för liknande blodprov i Spanien.

Min personliga erfarenhet är sålunda att den spanska vården inte bara är mer lättillgänglig än den svenska, utan även vänligare och förmodligen också bättre, då många svenska läkare numera praktiserar i Spanien.

Utifrån min bedömning är den analys som gjorts av Health Consumer Powerhouse en produkt utifrån ett beschaftigt svenskt begränsat perspektiv. Det är sådana “analyser” som stjälper snarare än hjälper människor att fatta korrekta beslut. Vad företaget dessutom helt förbigår är att samma i praktiken kontroversiella EU-skrivbordsrapport anger att den svenska sjukvården halkat ned hela tre positioner jämfört med förra året.

Praktisk erfarenhet talar ett betydligt tydligare och ärligare språk än politiskt inspirerade skrivbordsprodukter.

Claes E. Jacobsson
Utlandssvensk