Bensinsubventionen gynnade mest de förmögna

EKONOMI Den allmänna subventionen på minst 20 cent per liter bensin och diesel har främst gynnat de som var i minst behov av stöd.

Det statliga bidraget upphörde i sin nuvarande form vid årsskiftet och har inte bara varit det enskilt mest kostsamma anslaget för att motverka inflationen, utan också det mest kritiserade. Visserligen uppges bränslestödet ha stått för en procentenhet av de sammanlagt fyra som inflationen pressades ner i slutet av förra året, men det skedde till en kostnad av mer än 4,5 miljarder euro. Dessutom påvisar en rapport från finanskontrollorganet AIReF att 40 procent av stödet gynnade landets mest förmögna tredjedel, medan de med minst resurser endast erhöll 20 procent av subventionerna. Detta då de mer förmögna i högre utsträckning kör privat och förbrukar mer bränsle.

Förutom den höga prislappen för statskassan och det faktum att stödet inte gjorde åtskillnad på de som verkligen behövde stöd och de som inte var i trångmål har subventionen även kritiserats för att den främjat bränslekonsumtion, i tider då såväl klimatproblemen som energikrisen förespråkar motsatsen.

Sedan årsskiftet är det endast företag inom bland annat transportsektorn, jordbruk och fiske som fortsätter att erhålla minst 20 cent i subvention per liter bensin eller diesel, men inte längre som ett direkt avdrag i kassan utan genom återbetalning i månadsredovisningen.

Mats Björkman Sydkusten