Luxemburg och Schweiz värnar om sin sekretess

EKONOMI Tidpunkten för införandet av det så kallade Källskattedirektivet närmar sig. En del av de faktiska omständigheterna såsom skattesatser, årtal, vilka placeringar som omfattas med mera framgår av vidstående artikel i detta ämne i Sydkusten.

Några ytterligare saker förtjänar att framhållas. Den viktigaste är att hålla huvudet kallt och inte göra förhastade förändringar av sina placeringar. Den inledande skattesatsen applicerad på den låga räntenivå som troligen är för handen även nästa år – dock förmodligen något högre än i dag – ger trots allt en relativt begränsad effekt i form av tillkommande skattekostnad.

Samtidigt är ju hanteringen och allokeringen av tillgångarna en grannlaga uppgift och det är definitivt en god idé att tillsammans med sin bankrådgivare påbörja en översyn av alternativa placeringsmöjligheter med god framförhållning. Som alltid i dessa sammanhang beror det på hur mycket pengar vi talar om, tidshorisonten för placeringarna, lägre eller högre risk med mera.

Trygga placeringsländer
Icke oväsentligt är att det finns ingen anledning till oro i händelse av att placeringarna finns i Schweiz eller Luxemburg. Sannolikt kommer den schweiziska regeringen inte att förelägga det federala parlamentet ett lagförslag avseende anslutandet till ”Källskattedirektivet” förrän i maj 2005. Det vill säga i stort sett endast en månad före det antas träda i kraft!

En rimlig bedömning är att även Schweizarna kommer att källbeskatta ränteintäkter. Luxemburg planerar ta motsvarande beslut i november i sin lagstiftande församling. I båda fallen är det värt att notera att textförslagen till beslut endast behandlar införandet av källskatten. Med andra ord lämnas frågan om det så kallade informationsutbytet därhän. Det är ingen djärv gissning att påstå att detta är ingen slump.

Sekretessen inte i fara
Min bedömning är därför att det finns inga reella skäl till att fundera över banksekretessens framtida vara eller icke vara. Tvärtom, banksekretessen är en utomordentligt viktig hörnsten både i Schweiz och Luxemburg och båda länderna har under åren visat prov på stor kreativitet och skicklighet i att försvara sina hjärtefrågor.

Signifikativt är att det för närvarande överväges i Schweiz att grundlagsskydda banksekretessen. När Luxemburg å sin sida accepterade att ansluta sig till direktivet gjorde man det med förbehållet att eventuellt framtida påtvingade förändringar av sekretessen endast godtas om Schweiz inför motsvarande förändringar. Dessutom med minst ett års senareläggning jämfört med Schweiz.

Svenska Handelsbanken S.A.
Thomas Jacobson