De flesta kustsvenskar känner till och läser förstås regelbundet de svenska och kanske även övriga skandinaviska medier som finns tillgängliga på Costa del Sol. Tillsammans utgör de svenska, danska, finska och norska medierna cirka sju procent av de totalt drygt 120 tidningarna och magasinen. Vi är alltså långt ifrån ensamma om att ha medier på våra egna språk.

Flest tryckta medier finns naturligt på engelska, 80 procent. Marbella är den enskilda kommun med flest utländska medier, cirka 40, därefter kommer Mijas med 17, Fuengirola med 13, Nerja med 11 och Benalmádena med åtta. Intressant är att det i den lilla byn Cómpeta finns fler utländska medier än spanska, hela tre stycken.

Förutom engelska och skandinaviska finns flera tyska medier, sex procent av totalen och sedan Laura skrev sin avhandling har det fötts flera italienska och franska tidningar. De flesta är ganska små med en upplaga på mellan 10 000 och 20 000 exemplar, men det finns även de som kommer upp i 40 000 som Sur in English och Absolute Marbella.
– Snittet ligger runt 20 000 exemplar, säger Laura. Men de flesta har ingen officiell upplage- och distributionsgaranti genom organet OJD. Sydkusten är faktiskt en av de få.

Växande sektor
Enligt Laura López är de utländska medierna en sektor som bara växer och växer. Några av de mindre faller visserligen offer för krisen, men samtidigt poppar det upp nya som svampar ur jorden. Laura förvånas över hur de överlever ekonomiskt men drar slutsatsen att det finns en stor mängd företag som har behov av att marknadsföra sig mot just dessa målgrupper. Hela 90 procent av de utländska medierna i Málaga är gratis och lever enbart på annonsintäkter.

Laura har en doktorsexamen i journalistik vid Málaga Universitet och arbetar som lärare vid fakulteten.
– När jag pluggade läste jag själv Sur in English för att öva min engelska, berättar hon.

Hon är uppvuxen i provinshuvudstaden men tycker mycket om kusten med alla utlänningar och olika språk.
– Som journalist har jag ju ett naturligt intresse för olika medier, men jag såg också hur det hela tiden kom nya och att de har en viktig roll. Där föddes mitt intresse av att ta reda på lite mer.

Hon fortsätter:
– Men jag hade aldrig anat att denna värld skulle vara så enorm.

Mycket reklam
I Lauras bok “Prensa y comunidad extranjera en España” kan vi läsa om den ekonomiska, politiska och kulturella globaliseringen och hur medierna spelar en avgörande roll i processen när olika kulturer blandas med varandra. De första utländska medierna i Spanien föddes redan i slutet av 1800-talet och blev allt vanligare från 1960-talet och framåt med störst utbredning på Kanarieöarna, i Katalonien, Andalusien, Balearerna och Madrid, framför allt i turistområden med många bofasta utlänningar. De uppges hjälpa till att bevara den nationella identiteten och underlätta vid kulturkrockar. Enligt Laura är det dock bara en femtedel som verkligen har som mål att bidra till ökad integration. Många är mer av reklamkataloger med lite redaktionell text, inte så mycket av nyhetsvärde, okritiska och i avsaknad av reflektioner.

– Det är väldigt mycket annonser, säger Laura. Intresset är framför allt ekonomisk, medan det finns några få som strävar efter bra journalistik.

Föga integration
Även om utlänningarna i Málaga blir allt yngre och allt fler är yrkesverksamma, är ändå den största målgruppen fortfarande äldre pensionärer som inte talar så bra spanska. Mediernas roll handlar därmed inte så mycket om integration som att hjälpa dem att anpassa sig till sitt nya hemland, informera om tjänster på det egna språket samt ta upp problem på insändarsidan. Laura fortsätter sin forskning på området, nästa steg är att studera de utländska radiokanalerna och hennes dröm är att arrangera ett seminarium för att spanska och utländska journalister ska lära känna varandra.

Fotnot: Laura López avhandling kom ut i bokform 2009 men de statistiska uppgifterna härrör från 2005 och kan ha ändrats sedan dess.