Palatset som fortsätter att skriva nya kapitel av Spaniens historia

SPANIEN RIKS Under snart 500 år har palatset El Pardo varit skådeplats för några av Spaniens viktigaste och även mest dramatiska kapitel. Här har kungligheter sedan kejsaren Carlos V:s tid satt sin prägel, men den som vistats längst i El Pardo är diktatorn Francisco Franco, som bodde i palatset fram till sin död. Idag används palatset som officiellt residens vid statsbesök, en funktion som invigdes av det svenska kungaparet.

El Pardo tillhör de spanska nationalskatterna och administreras av Patrimonio Nacional. Palatset ligger i ett enormt naturområde strax nordväst om Madrids stadskärna. Kontrasten är enorm när man tar avfarten med bil från asfaltslandskapet på M-30 och plötsligt ser sig omgiven av prunkande grönska.

Palatset El Pardo ligger i direkt anslutning till samhället med samma namn. När man kliver in genom den historiska portalen möts man av en inskription från 1547 som bär kejsar Carlos V:s namn. Det var under hans sista år vid makten som palatsets första stora era tog form, innan han abdikerade och drog sig tillbaka till klostret i Yuste. Byggnaden är därmed betydligt äldre än det berömda Monasterio de El Escorial, som uppfördes på order av Carlos son Felipe II.

Vägen fram till dagens palats har varit allt annat än rak. Byggnaden har härjats av bränder och byggts om i omgångar under olika dynastier. En ödesdiger brand år 1604 förstörde nästan hela inredningen och kungaparet Felipe III och Margarita av Österrike tvingades återställa stora delar av byggnaden.

Ett av de mest fängslande inslagen är historien om det som dolde sig innanför väggarna i Torreón de Gaspar Becerra. Här finns palatsets enda helt bevarade originaltak från Carlos V:s tid, med en storslagen renässansfresk som skildrar den mytologiska sagan om Perseus. I århundraden trodde man att det bara var takmålningen som bevarats, eftersom väggarna förvandlats och täckts över med gips och tunga tapeter. Det var först nyligen som konservatorer upptäckte att kompletta renässansmålningar av konstnären Gaspar Becerra fanns dolda under gipset på väggarna.

Själva hjärtat i byggnaden, Patio de los Austrias, bär också på en spännande historia om hur arkitektur förändras efter behov. Från början var innergården helt öppen. När den förste kungen av ätten Borbón, Felipe V, tillträdde tronen tyckte han dock att utrymmet även skulle kunna utnyttjas vid dåligt väder. Han lät därför mura igen gallerierna samt lägga till fyra utskjutande utsiktsplatser. På 1980-talet ville myndigheterna återställa den ursprungliga känslan och rev 1700-talsväggarna, men då gick det inte längre att ta bort utsiktsplatserna utan att skada bärigheten. Resultatet blev en unik arkitektonisk hybrid. För att gården skulle kunna användas till dagens ståtliga mottagningar täcktes den till slut över kring år 2000 med en stål- och glaskupol.

Palatset har genom alla tider varit tätt sammankopplat med den omgivande naturen och faunan. För de spanska kungarna var jakt inte bara ett nöje, utan ett sätt att hålla sig i fysisk form och förbereda sig inför de många olika krigen. För att förhindra att vildsvin och hjortar tog sig ut och förstörde böndernas grödor lät Fernando VI bygga den milslånga stenmur som än i dag omger det stora skogsområdet Monte del Pardo.

Skogsområdet är i dag en av Spaniens viktigaste miljöjuveler. Av de totalt 15.000 hektar som omger palatset är 14.000 helt avspärrade för allmänheten för att skydda det orörda ekosystemet som främst präglas av medelhavsvegetation. Skogen fungerar inte bara som ett naturligt filter som drar in frisk bergsluft och renar atmosfären över Madrid, utan är också den plats i världen som hyser den största koncentrationen av den utrotningshotade spanska kejsarörnen. Att området förblev avstängt för exploatering tack vare den kungliga jakten är en starkt bidragande orsak till att detta naturlandskap överlevt precis utanför storstadens pulserande vägnät.

Såväl avskildheten som palatsets historiska funktion som jaktresidens lär ha vägt tungt när diktatorn Francisco Franco valde att flytta in här 1941, två år efter segern i det spanska inbördeskriget. Här blev han kvar tillsammans med sin familj fram till sin död 1975, vilket gör Franco till den som bott längst i El Pardo. Under honom förvandlades den gamla festsalen till sammanträdesrum för ministerrådet. Diktatorn tillbringade sina dagar med att spela golf i parken, titta på film i palatsets ombyggda teater och måla, samtidigt som avgörande historiska beslut fattades i rummen intill.

Franco begravdes i mausoleet vid Valle de los Caídos. Efter antagandet av lagen om det historiska minnet flyttades dock diktatorns kvarlevor 2019 till kyrkogården i Mingorrubio, vid El Pardo, där hans hustru Carmen Polo vilar sedan tidigare.

Bakom palatsets ståtliga yttre döljer sig ett praktiskt bygge anpassat för hovets vardag och tjänstefolkets sysslor. Rummen utformades ofta med tre eller fyra ingångar och lönndörrar kamouflerade bakom tunga väggbonader – däribland en lönngång som lät monarkerna smyga direkt från sina sviter till kapellet utan att behöva gå utomhus. Många av gobelängerna vävdes i Madrid vid Real Fábrica de Tapices vid Atocha, men bär på en visuell illusion. Motiven är nämligen kopierade efter den flamländska målaren David Teniers, vilket gör att man på spanska vävstolar har skapat scener fyllda av nordeuropeiska hus, landskap och dräkter.

En av palatsets mest namnkunniga skatter bär konstnären Francisco de Goyas signatur. Under sent 1700-tal fick Goya, tillsammans med kollegorna Francisco Bayeu och José del Castillo, i uppdrag av Real Fábrica de Tapices att måla förlagor – så kallade kartonger – till de gobelänger som skulle pryda kronprinsparets rum i El Pardo. Av de sju kända kartongserier Goya målade under sin tidiga karriär i Madrid gick fem till just El Pardo. I det som i dag kallas Salón Francisco Goya hänger flera av de färdiga gobelängerna kvar, bland annat "La nevada", "Los zancos" och en scen med picknick vid floden Manzanares. Andra rum i palatset pryds fortfarande av gobelänger vävda efter Goyas motiv, som "Gungan" och parasollscenen "El quitasol". De ursprungliga målade kartongerna finns numera bevarade på Pradomuseet i Madrid.

När utländska statschefer inkvarteras på El Pardo förvandlas palatset till en scen för ett helt eget och noggrant regisserat diplomatiskt skådespel. Traditionen grundades när det svenska kungaparet, kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia, togs emot här som de första officiella gästerna i samband med det svenska statsbesöket 1983. De invigde därmed palatsets nya roll som statsresidens.

Enligt det spanska protokollet inleds ett statsbesök med att den spanske kungen står som värd för en ståtlig galamiddag inne på Palacio Real i centrala Madrid. Kvällen därpå skiftar rollerna. Då är det i stället den gästande statschefen – inkvarterad på El Pardo – som står som värd för en stående mottagning för att återgälda gesten. Det var just för att ge plats åt dessa storslagna mottagningar som man lät täcka över den andra innergården, Patio de los Borbones, med ett glastak. Det skapade en perfekt inramning där den utländska gästen kan ta emot det spanska kungahuset och den diplomatiska kåren i en historisk men väderskyddad miljö.

Ett stenkast från El Pardo ligger Palacio de la Zarzuela, som är den plats där det nuvarande spanska kungaparet, Felipe VI och Letizia, bor. Till skillnad från El Pardo är Zarzuela en rent privat bostad utan ceremoniell funktion.

Något annat som i dag gör El Pardo så speciellt är kontrasten mellan den dramatiska historien och det vardagliga hantverket som håller palatset i trim. De väggfasta vävnaderna från Real Fábrica de Tapices de Madrid har kvar sina flamländska motiv efter målaren David Teniers, och överallt i salarna tickar historiska golv-, vägg- och bordsur som hålls igång med precision. Att ställa om klockorna vid sommar- och vintertid är en rejäl utmaning. Om någon del går sönder finns inga reservdelar att köpa – varje kugg och skruv måste tillverkas för hand i de kungliga verkstäderna inne på Palacio Real i Madrid.

Den som vill kliva in bakom kulisserna får göra det i mindre sällskap, med en guide i täten och en ordningsvakt längst bak.

Besöka Palacio de El Pardo
Öppettider: tisdag–söndag 10.00–18.00.
Stängt måndagar samt nationella helgdagar.
Biljetter: Endast guidad visning, cirka 60 minuter. Grundpris 9 euro, reducerat pris 4 euro (barn 5–16 år, studenter, pensionärer), gratis för barn under 5 år. Biljetter bokas i förväg via Patrimonio Nacionals webbplats:
https://www.patrimonionacional.es
Bra att veta: Palatset stänger helt för allmänheten vid statsbesök och officiella evenemang, så det är klokt att kontrollera aktuellt läge innan besöket.

Se SK-tv:

Mats Björkman Sydkusten

Kommentarer

Ingen kommentar ännu - bli först att kommentera!

Kommentera

Ingen kommentar ännu - eller boka någon av våra Plus-tjänster för att kunna kommentera!

Kommentar:Signatur