Regeringen har för första gången sammanställt en rapport över de av kyrkans egendomar i landet som skrivits in i fastighetsregistret med stöd av en reform genomförd så snart José María Aznar (PP) kom till makten. Reformen möjliggjorde inskrivning i fastighetsregistret med hjälp av en så kallad kyrklig certifiering, utan ytterligare ägarbevis.

Mellan åren 1998 och 2015 registrerade katolska kyrkan totalt 34.961 fastigheter med hjälp av detta legala undantag. Det rör sig om drygt 20.000 kyrkor och nästan 15.000 andra fastigheter. Det skriver tidningen El País.

Inskrivningarna har lett till hård kritik och ifrågasättande gällande huruvida fastigheterna verkligen tillhör kyrkan rent legalt. Bland ifrågasättarna finns både kommunstyrelser och privatpersoner som väntat på rapporten, för att kontrollera vilka fastigheter som finns med på listan. Enligt experter kommer det troligen leda till en mängd rättsliga processer över hela Spanien.

Katolska kyrkan å sin sida hänvisar till att inskrivningarna har gjorts inom ramen för lagen, men poängterar samtidigt att den inte vill ha egendomar i sitt namn som inte rätteligen tillhör den. Den säger sig vara öppen för att revidera inskrivningar, om någon kan styrka ägandet av vissa fastigheter.

Europadomstolen uttalade sig om mekanismen 2014. Den menade att det är tveksamt att ett intyg utfärdat av biskopen kan ha samma värde som ett intyg utfärdat av offentliga myndigheter. Den ifrågasatte även att befogenheten endast rörde biskopar inom katolska kyrkan och uteslöt representanter från andra religioner.