Det har endast gått två år sedan den förra fiskdöden i inlandshavet vid Cartagena, i Murciaregionen. I oktober 2019 fick omkring tre ton döda fiskar bärgas bort, efter kraftiga regnskurar som spolat med sig stora mängder sötvatten till det 170.000 hektar stora inlandshavet. Den här gången behövdes inga regn, utan sötvattnet har nått Mar Menor via kanaler och underjordiska källor.

Problemet i sig är inte sötvattnet, utan de nitrater som som spolas med. De härstammar från intensivjordbruket i området och uppgår enligt vissa rapporter till fem ton som rinner ut i inlandshavet varje dag. Näringsämnet göder alger och andra organismer, som i sin tur kväver havet och fiskarna.

Utsläppet av nitrater från jordbruket har varit känt och anmälts av miljöorganisationer sedan början på 1990-talet. De menar att regionalstyret dragit sig för att konfrontera en ekonomiskt viktig sektor i Murcia. Bristen på åtgärder har dock lett till att en minst lika viktig sektor blivit lidande, nämligen turismen. För att inte tala om de miljömässiga konsekvenserna.

Den senaste krisen har tvingat till stängningen av stränderna i sju olika kommuner vid Mar Menor. Oavsett förbud är det få strandbesökare som lockas ut i det en gång kristallklara vattnet, som nu är grönt och stinker av döda fiskar och skaldjur.

Regionalpresidenten i Murcia Fernando López-Miras (PP) har förgäves ansökt om att Mar Menor ska förklaras som katastrofområde av regeringen. López-Miras säger att regionalstyret saknar befogenheter för att angripa roten till problemet och kräver att om de statliga myndigheterna inte ingriper, att de åtminstone överlåter kompetenserna till regionalstyret.

Energi- och miljöministern Teresa Ribera kallar detta argument för absurt om menar att regionalstyret har alla till buds stående medel för att lösa problemet. Hon menar dock att regionalstyret inte stävjat utsläppen från jordbruket.

Regionalstyret i Murcia försvarar sig och hävdar att inga nya utsläpp sker sedan flera år. Det menar att de nitrater som orsakat den senaste fiskdöden är flera år gamla och befinner sig i grundvattnet, som är de statliga myndigheternas ansvar.

López-Miras har föreslagit två brådskande åtgärder för att motverka fiskdöden. Den ena är att dränera en av de naturliga kanaler som förbinder Mar Menor med Medelhavet och som uppges ha slammat igen. Den andra åtgärden, som är betydligt mer drastisk och stöter på motstånd hos miljöorganisationer, är att helt tömma inlandshavet för att sanera det och sedan fylla det med rent havsvatten igen.

Efter ordkriget möttes regionalpresidenten och miljöministern 25 augusti öga mot öga. De uppgav bägge efteråt att det skett i en konstruktiv andra och de förbinder att jobba sida vid sida för att finna en bestående lösning på miljöproblemet.

Miljöorganisationen Greenpeace har startat en namninsamling om brådskande åtgärder för att rädda Mar Menor:
https://es.greenpeace.org

Se video: