Reformen skiljer på om brotten som döms lett till att de inblandade eller tredje part skott sig ekonomiskt eller om de inte gjort det. I det senare fallet är straffen nu betydligt lägre.

Reformen uppfattas som ännu en eftergift av regeringen gentemot de katalanska separatistpartierna, som har en vågmästarroll i riksparlamentet. Genom ändringen av brottsbalken kan de sedan tidigare delvis benådade separatistledarna troligtvis även få sina andra straff upphävda, bland annat ämbetsförbudet som hindrar exempelvis ledaren för ERC Oriol Junqueras från att kunna ställa upp igen i regionvalet.

Oavsett om reformen genomförts med fokus på de dömda katalanska separatistledarna så kan den få betydligt mer omfattande konsekvenser och gynna andra personer som dömts eller som riskerar att dömas för korruption. Regeringen förnekar att så skulle vara fallet, men såväl oppositionen som jurister uppger att risken är stor att det blir samma retroaktiva effekter som med den nya våldtäktslagen, som gynnat mer än hundra tidigare dömda.

Ett konkret fall gäller korruptionshärvan kring det statliga vattenbolaget Acuamed, som avslöjades 2015. Flera i den tidigare styrelsen kommer inom kort att ställas inför rätta och nu har utredningsdomaren bett statsåklagaren att se över sina ursprungliga straffyrkanden, mot bakgrund av reformen av brottsbalken. Domaren misstänker nämligen att den nya lagen sänker maximistraffen i detta konkreta fall.

Den tidigare ledningen för Acuamed anklagas för att ha manipulerat offentliga upphandlingar genom att ha tilldelat ett tiotal olika bolag upplåsta kontrakt i utbyte mot mutor.