EU-förordningen, som trädde i kraft i maj efter månader av intensiva diskussioner, syftar till att garantera pressens oberoende och förhindra att medier används för politiska syften. Den fokuserar också på att bekämpa desinformation, ett omfattande problem i Europa, vilket EU-kommissionen försöker åtgärda genom olika initiativ. En ny europeisk rådgivande kommitté kommer också att övervaka dessa insatser, skriver tidningen El País.

Förordningen ska vara fullt genomförd i alla 27 medlemsländer senast i augusti 2025. Den är tydlig med att nationella myndigheter måste följa detta europeiska ramverk för att undvika censur, en stor oro inom EU efter de senaste årens mediekontroll och auktoritära tendenser i länder som Ungern och Polen. Dessa erfarenheter har varit en drivkraft bakom den europeiska medielagen, som antogs 2022.

I Spanien vill regeringschefen Pedro Sánchez ta fram en lag som speciellt bekämpar ”fake news”. Sánchez har flera gånger hänvisat till ”pseudomedier” i konservativa kretsar som regeringschefen anklagar för att sprida desinformation och smutskasta honom och hans familj. En domare har nyligen inlett en utredning mot en påstådd journalist som varit ackrediterad i riksparlamentet och som samtidigt arbetar som presschef för högerinfluencern Alvise Pérez, som nyligen erhållit tre platser i EU-parlamentet med det nybildade partiet ”Se acabó la fiesta”. Pérez har specialiserat sig på att sprida konspirationsteorier och är även dömd för förtal.

Den nya EU-lagen innehåller en rad åtgärder, bland annat krav på transparens om medieägande för att säkerställa att allmänheten vet vem som står bakom nyhetsorganisationer. Den kräver också insikt om statlig reklam för att förhindra dold subventionering och otillbörlig politisk påverkan. Namnen på ägare med betydande aktieposter måste offentliggöras och alla uppgifter om statliga medel som tilldelas medierna ska vara tillgängliga för allmänheten.

Förordningen fastställer att statliga bidrag inte får användas för att skaffa sig en otillbörlig politisk eller kommersiell fördel eller för att påverka redaktionellt innehåll. Den sätter också upp nya garantier för att stärka oberoendet hos offentliga medier och inför skyddsåtgärder för redaktörer mot godtyckliga beslut om innehållsborttagning från stora onlineplattformar. Till exempel får innehåll som publiceras av medier på sociala nätverk som X (tidigare Twitter) inte tas bort utan förvarning.

EU har även utformat lagen för att skydda journalister och deras källor, inklusive förbud mot installation av spionprogram. Dock reglerar den inte innehållet i sig, och specificerar inte definitionen av media, bortsett från den breda tolkningen i de europeiska fördragen. Detta är en aktuell fråga där nya plattformar och interna och externa inblandningar kräver en uppdatering, enligt EU-källor.

Utöver detta har EU infört uppförandekoder mot desinformation och antagit två lagar om digitala plattformar för att tvinga dem att ta bort skadligt innehåll relaterat till terrorism eller nationell säkerhet. Fokus ligger på att etablera expertkommittéer som analyserar miljön och säkerställer att rätt åtgärder vidtas, samt program för att allmänheten ska kunna identifiera och rapportera falskt eller vilseledande innehåll.

Med den nya förordningen kommer en oberoende europeisk medietjänstekommitté att skapas, bestående av representanter från nationella mediemyndigheter och EU-kommissionen. Den kommer också att inrätta ett system för att övervaka medieägande genom en databas som innehåller denna information för varje land.