Så sent som i januari i år upptäcktes en odetonerad bomb på gatan Sagasta i centrala Madrid. Det var i samband med en reparation av en trottoar som den hittades. Mitt på blanka dagen, precis framför ett bostadshus. Den avlägsnades av nationell polis, efter att de verifierat att den inte innehöll någon sprängladdning.

Det var den andra bomben som hittades i Madrid enbart i januari i år. Huvudstaden var särskilt utsatt för attacker under inbördeskriget. I november 1936 plågades staden av luftanfall av nazityska Kondorlegionen och italienska Aviazione Legionaria italiana. Madrid belägrades sedan och besköts med artillerield.

I boken “Madrid bombardeado: Cartografía de la destrucción 1936-1939” kartlägger Luis de Sobrón och Enrique Bordes luft- och artilleribeskjutningen av huvudstaden under kriget. Enrique berättar för El País att enligt författarnas data så drabbades just området kring gatan Sagasta, där bomben upptäcktes, av bombningar den 19 november 1936. Dokumenten visar också att en byggnad längre ner på gatan skadades i anfallet.

Antonio Morcillo är ordförande för Gefrema, en organisation som verkar för bevarandet av Madrids historia. Han säger till El País att mellan 20 och 30 procent av bomberna som föll under inbördeskriget aldrig exploderade. Orsaken till det stora antalet blindgångare var främst att de bomber som användes under inbördeskriget hade väldigt känsliga tändrör. Det är tändröret som genererar den temperatur som är nödvändig för att en bomb ska kunna brisera. Tändröret innehåller en patron som är utrustad med knallkvicksilver, ett väldigt instabilt och stötkänsligt ämne. Om tändröret utsätts för yttre våld kan det skadas, vilket leder till att bomben inte detonerar.

De bomber som hittas idag är med största sannolikhet inte längre aktiva och risken att de detonerar är liten. Antonio Morcillo klargör dock att en del av säkringen kan förbli aktiv under många år. Det är därför inte helt uteslutet att de kan detonera och därför ska TEDAX alltid tillkallas, alltså polisens sprängämnesexperter.

Men det fanns andra skäl också till att en del bomber aldrig exploderade, avsiktliga sådana. I mer än en pjäs har det hittats lappar där tyska fabriksanställda skickat uppmuntrande hälsningar till människorna som utstod fascismens förtryck. I hemlighet manipulerade arbetare bomberna så att de inte skulle brisera och på så vis räddades många liv.

Upptäckten av bomberna är en påminnelse om den våldsamma verklighet som under en period var vardag för landets invånare. Blindgångarna lyckas tränga igenom den minnesbarriär som skapats av årtionden som passerat och som ett meddelande från en annan tid påminner de om när många spanjorer levde i en krigszon. Nästan ett århundrade efter det spanska inbördeskriget lämnar konflikten fortfarande många ärr i den spanska civilisationen.

Nu faller återigen bomber över Europa. Vilka direkta konsekvenser det får vet vi ännu inte, men säkert är att resterna av konflikten kommer finnas kvar långt efter att ljudet av explosionerna tystnat.