EU-stöd för energirenoveringar upphör
25 maj 2026 | 07:00EKONOMI De extraordinära EU-medlen för energieffektivisering i bostadshus upphör i slutet av juni. Samtidigt varnar branschen för att tusentals fastighetsägare riskerar att gå miste om stöd på grund av långa handläggningstider hos myndigheterna.
Sedan 2021 har de europeiska Next Generation-fonderna fungerat som ett ekonomiskt draglok för att isolera och energirenovera fastigheter. Över 3,4 miljarder euro har funnits tillgängliga i form av krisstöd efter pandemin, även om inte alla medel avsatts. Det har i vissa fall täckt upp till 80 procent av renoveringskostnaderna. Det stora ekonomiska stödet har varit en stark drivkraft för fastighetsägare att minska byggnadernas energiförbrukning.
Den akuta oron i sektorn gäller nu tidsfristen den 30 juni 2026, då de subventionerade arbetena i regel måste vara helt färdigställda. På grund av omfattande administrativ tröghet har godkännandet av ansökningar tagit upp till 24 månader. Det innebär att många boendeföreningar som har upphandlat projekt riskerar att hamna utanför stödsystemet. Företrädare för både arkitekter och materialtillverkare betonar att det vore djupt orättvist om engagerade fastighetsägare drabbas av förseningar som ligger helt utanför deras kontroll. Regeringen har dock infört övergångsmekanismer och möjligheter till förlängning för vissa specifika ärenden.
Från och med juli förändras modellen för renoveringspolitiken i grunden. Det extraordinära stödsystemet ersätts av en ny nationell bostadsplan för perioden 2026–2030. Den nya planen har ett anslag på cirka sju miljarder euro, där staten finansierar 60 procent och regionerna resterande 40 procent. Omkring 30 procent av budgeten, motsvarande 2,1 miljarder euro, ska gå till att förbättra byggnadsbeståndet. De nya stöden kopplade till energibesparingar kan uppgå till högst 20.500 euro per bostad.
Skillnaden jämfört med tidigare är att fokus skiftar mot mer omfattande och integrerade renoveringar. Den nya strategin ska inte bara hantera energifrågor utan även tillgänglighet, säkerhet och allmänt underhåll. Behovet är stort eftersom fastighetsbeståndet i Spanien är ett av Europas äldsta. Nära 75 procent av bostäderna har i dag en låg energiklassning som riskerar att påverkas av framtida EU-direktiv. Det nuvarande renoveringstempot ligger tio gånger under det europeiska genomsnittet.
Eftersom de nya offentliga bidragen inte kommer att täcka projekten i samma omfattning som Next Generation-fonderna blir fastighetsägare mer beroende av bankfinansiering. Banker har historiskt varit ovilliga att låna ut pengar till grannsamfälligheter, men har nu börjat utveckla särskilda låneprodukter för ändamålet. En annan viktig del i det nya systemet blir så kallade energisparcertifikat, som gör det möjligt att omvandla och sälja uppnådda energibesparingar som en ekonomisk tillgång.
Inom förvaltningssektorn finns dock farhågor om att renoveringstakten kommer att mattas av avsevärt när de generösa EU-bidragen försvinner. Det framhålls att fastighetsägare sällan genomför kostsamma energieffektiviseringar på eget initiativ och att stora fasadrenoveringar riskerar att genomföras utan energiförbättringar om det inte finns ett tvingande regelverk.
Källa: El País
Kommentarer