Stiftelsen Sverige i Europa genomförde en stor kampanj för att förmå utlandssvenskarna att deltaga i folkomröstningen. Huvudargumentet var att deras röst kunde bli avgörande. Nära 30 000 röstberättigade i utlandet svarade på kallelsen.
Drygt en procent av utlandsrösterna lades 3 september i Svenska kyrkan i Fuengirola. Under fyra timmar röstade 366 personer, vilket gjorde att kön var lång. De två sekreterarna från konsulatet i Málaga Inga Lill Karleson och Gunilla Ekberg jobbade oavbrutet med att försegla röstkuverten.
Stämningen var hög i kyrkan och känslorna för euron starka.
- Jag har röstat för euron. Vågar inget annat för min hustru, sade en person skämtsamt till Sydkusten.
Brevöster separeras ej
Det är omöjligt att veta exakt hur många som röstat från Spanien, då brevrösterna inte separeras per land. Därför är det också omöjligt att veta exakt hur stor andel som röstade för, res-pektive emot den gemensamma valutan.
Den enda statistik som finns är Ambassadens siffror över röstande på landets olika konsulat. Sammanlagt 1 927 personer lade sin röst i en röstlåda någonstans i Spanien. Det är betydligt färre än vid EU-omröstningen 1994, då 4 709 personer sökte upp något konsulat för att rösta. Då hölls dock omröstningen i november, när betydligt fler utlandssvenskar befinner sig i Spanien. Med anledning av att folkomröstningen denna gång hölls i mitten av september är det troligt att många utlandssvenskar röstat i Sverige eller valt att brevrösta.
Vid det senaste riksdagsvalet i september förra året röstade hälften så många, 1 045 personer, på de svenska diplomatkontoren runt om i Spanien.
Text & Foto: Mats Björkman
Vill du hålla dig regelbundet informerad om det viktigaste i Spanien? Prenumerera gratis på Veckans Sydkusten!
© Sydkusten Media S.A.
Kommentarer
Endast prenumeranter på SK Premium+ kan kommentera artiklar.