De som besöker en ny plats har nu för tiden stor hjälp av en eller flera guideböcker. I bokhandeln finns ett stort urval av reseböcker från olika förlag. Bakom dessa verk finns en speciell sorts äventyrare som vill förmedla sina kunskaper till en bred publik. Andalusien är en region som lockat många av dessa "nygamla" upptäcktsresande och en av dem heter John Noble och bor i Cómpeta.

En vårlig eftermiddag kliver John in på Hostal del Pilar, i Marbella. Han är klädd i snickarskjorta, kraftiga kängor, bär en tjock tröja knuten runt midjan och en väl använd reseguide i handen. Hans solbränna är av det slag man ser hos folk som jobbat många år utomhus. När jag första gången träffade honom anade jag föga att han är en av dessa som ständigt håller koll på var, när och hur man ska göra när man reser omkring i världen.

- Tidigare jobbade jag som tidningsreporter i London och reste mycket på fritiden. En vän föreslog att jag skulle ta tillvara på resorna i mitt skrivande. Då skrev jag till förlaget Lonely Planet och anmälde mitt intresse. Så småningom fick jag mitt första uppdrag, som blev Sri Lanka, berättar John.

Nu är han en av Lonely Planets 200 resande skribenter. John Noble har skrivit reseguider i 14 år. Länder som han har skrivit och rest i är bland annat Ryssland, Australien, Indonesien, Estland, Lettland, Litauen, Kazakstan, Mexiko och Spanien. Han bor sedan fem år i Spanien, närmare bestämt i Cómpeta, öster om Málaga.

Startade med Australien

Lonely Planet startades av paret Tony och Maureen Wheeler. I början på 1970 talet reste de landvägen från London, genom Asien, till Australien. Under resans gång uppstod så många frågor att de beslöt sig för att skriva en bok, Across Asia on the Cheap. Så bildades förlaget Lonely Planet, som idag publicerat böcker om världens alla länder. Förutom skribenterna har förlaget nästan 300 anställda runt om i världen.

- Sedan Sri Lanka har jag bara skrivit för Lonely Planet. Det är alltid mycket att göra och som resande skribent jobbar man endast på frilansbasis. Vanligtvis frågar jag om de behöver någon i ett land eller så frågar de om jag vill resa dit. Jag får en summa pengar som jag ska ha till resandet och skrivandet. Ju mindre jag spenderar desto mer blir det över till mig själv, säger han och skrattar. Men samtidigt är det ett bra sätt, för på så vis blir resandet på samma villkor som för de "backpackers" som använder sig av guiden.

- Det är ett väldigt omväxlande jobb. Du skriver om historia, kultur, miljö, men också om rent praktiska ting som hotell, shopping, restauranger med mera, förklarar John.

Jobbet går bland annat ut på att samla ihop information om telefonnummer, priser och annat. Man måste vara intresserad av kultur och kunna tala flera språk.

Språk viktigt

- Själv talar jag engelska, franska och spanska och jag kan göra mig förstådd på fyra andra språk. Men den viktigaste egenskapen är nog uthållighet, poängterar John, där vi sitter och pratar vid den öppna spisen.

- Du måste kunna hålla igång en längre tid. Resa från plats till plats och sedan när du kommer hem till skrivbordet, sitta still i timmar och skriva ned allt. Hela tiden måste du se resandet från resenärens synvinkel, säger han.

Skillnaden är att det en resenär gör på några veckor måste John klara av på några dagar.

- Jag har inte tid att sitta på stranden och slöa. Speciellt då jag har fru och två barn som väntar på mig hemma i Cómpeta, säger John.

Vart tredje år uppdateras alla Lonely Planets reseguider. John håller sedan november på att uppdatera boken om Andalusien. Han har fem månader på sig. Tiden rinner iväg snabbt då han måste kontrollera alla fakta i den 420 sidor tjocka boken samt lägga till nyheter.

Alltid något nytt

- Mitt jobb har inte dödat mitt intresse för att resa och upptäcka nya saker. Du finner något nytt varje gång du reser till ett ställe. Här i Andalusien har jag upptäckt hur vacker landsbygden är. Jag körde från Ronda till Manilva. Bergsvägen är väldigt vacker, det var häpnadsväckande, berättar John.

Genom tips från folk eller genom att bara välja en väg upptäcker John och de andra skribenterna nya ställen. Det är dock inte allt som får plats i böckerna. Den information som anses mest användbar för resenärerna trycks.

Sover ni verkligen på alla hotell och äter på alla restauranger som ni skriver om?

- Nej det gör vi inte, även om de flesta platser personligen prövas. När det gäller restauranger går vi dit anonymt eller så har restaurangerna blivit rekommenderade av resenärer och lokalbor.

- Vi kan inte bli mutade till att skriva snällt om ett ställe. Det måste vara så likt en vanlig resenärs utgångspunkt som möjligt, säger John samtidigt som han tömmer sitt vattenglas.

- Mina favoritställen i världen är en strand som ligger på västra sidan av Mexiko och en plats som heter Ladakh i Indien. Den senare ligger vid Himalaya och bebos av tibetanska och buddistiska invånare. Det är som att vara på en annan planet. Människorna odlar färgstarka blommor i vackra trädgårdar på en plats som närmast kan liknas vid en öken. I Europa är jag förtjust i den grekiska övärlden och så Spanien förstås.

Stort utbud

- Andalusien har ett otroligt varierat utbud. Här finns sol, arabiska lämningar, flamenco, landsbygd, partystämning. Många väljer helt enkelt att komma hit för den andalusiska livsstilen, som präglas av avslappning och förströelse.

Under de fem år John skrivit om Andalusien har han upptäckt hur byggboomen påverkat Solkusten. Han anser att kustremsan blivit överexploaterad.

- Jag har sett gamla foton på Marbella från 1950-talet. På den tiden var det små normala byar. Det måste ha varit underbart att resa längs kusten då. Men det är ingen tvekan om att turismen också har gynnat Costa del Sol, med jobb och pengar.

En annan sak som han tycker har förändrats under en kort tidsperiod är att de personer som jobbar inom turismen blivit mer professionella. Nu vet de flesta vad turisterna vill ha. Dessutom lär de sig andra språk.

- Atmosfären på Costa del Sol lockar både utlänningar och spanjorer. Oavsett vad cynikerna säger så tycker jag att Costa del Sol i hög grad är en del av Spanien. Trots tysk öl, och engelsk frukost finns här en atmosfär som inte kan vara annat än spansk. Folk kan roa sig och ha trevligt och det till låga priser.

Föredrar naturen

Själv föredrar John att söka sig till berg, byar och stränder där det inte är så mycket folk. Det finns två ställen som han varmt rekommenderar, Sierra de Grazalema och Parque Natural de Cazorla. Där kan man följa stigarna och på nära håll uppleva den orörda andalusiska naturen.

Utlänningar kritiseras ibland för att de inte integrerar sig i det spanska samhället. Det stämmer för en del men inte för alla menar John.

- Jag tror inte att man flyttar till Spanien bara för solen eller stränderna. Man kommer för att man tycker om landet. Det är inte helt lätt att lära sig spanska på Costa del Sol. På en av världens mest internationella platser är det förståeligt att folk föredrar att prata på tyska eller engelska. Personligen tycker jag att det tillhör en del av spänningen att upptäcka ett lands språk, kultur och livsstil. Lära känna vad det är som skiljer det nya landet från hemlandet. Om jag inte skulle känna så, hade jag lika gärna kunnat stannat kvar i England, säger John bestämt.

- Jag tror att alla som flyttat till Spanien och Costa del Sol tycker likadant, men de upptäcker landet på olika sätt, avslutar han.

Brasan har brunnit ned och dagens sista solstrålar söker sig in genom fönstergluggarna. John Noble försvinner ut på gatan. Han har fortfarande en stor del av Andalusien att återupptäcka.