Berättelsen om rånet i Nueva Andalucía är kusligt men samtidigt berättar hon som råkat ut för det delvis med humor. Hon väljer att vara anonym, trots att många som känner henne och maken vet om händelsen.

- Jag har inget emot att lämna ut mitt namn men jag vill inte att den här intervjun ska misstolkas. Jag söker inte uppmärksamhet av eget intresse utan vill uppmärksamma kustsvenskarna på att denna typ av brott måste anmälas. Fortfarande är det många som tycker att det inte är lönt att polisanmäla väskryckningar och andra typer av småbrott.

Rånarna väntade inne på tomten när paret kom hem sent på natten. De överrumplades när de skulle gå till sängs och tvingades ned på badrumsgolvet, där de bakbands.

"Lugn annars skjuter vi er"

- Rånarna var maskerade och beväpnade med pistoler. Det vara bara en som talade, på engelska och med en tydlig brytning. Han sade att vi skulle hålla oss lugna, annars skulle de skjuta oss.

Berättelsen är skrämmande men samtidigt innehåller den komiska detaljer - som när maken slumrar till där de ligger halvnakna på badrumsgolvet.

- Hur han lyckades med det förstår inte jag. Själv hade jag fullt sjå med att försöka se vad de höll på med.

Hon tvingades öppna kassaskåpet och sammanlagt kom rånarna över omkring 40 miljoner pesetas i kontanter och värdesaker.

- Det var knappast fråga om ett slumpmässigt rån. De slog till just den tid på månaden när vi har personalens löner i förvar och de visste dessutom när vi brukar komma hem på natten. Rånarna gömde sig tills vi stängt av tjuvlarmet.

Det mest dramatiska ögonblicket var när en av de pistolbeväpnade rånarna kom med en kudde i handen.

- Jag trodde att tänkte skjuta mig och använda kudden som ljuddämpare. I själva verket ville han att jag skulle ha något att vila huvudet på.

De blev tillsagda att inte röra sig på en halvtimme efter att rånarna gått. Det struntade dock hon i. Så fort tjuvarna gått lyckades hon och maken klippa loss varandra med en nagelsax och ringa lokalpolisens larmnummer 092.

- Döm om min förvåning när jag hänvisas att ringa ett annat nummer. Jag var dock så upprörd att jag krävde att de skulle rycka ut med detsamma och sedan slängde jag på luren.

Det tog nästan en halvtimme innan polisen kom. Polismännen fann ingen anledning att avlägga vittnesmål på polisstationen samma natt, trots att paret insisterade.

Låsen till huset var uppbrutna och efter rånet kände de sig rädda. Polisen svarade dock att det var högst otroligt att rånarna skulle återvända.

Påföljande dag kom tekniker för att söka spår. De hittade bland annat verktyg som rånarna använt sig av för att ta sig in i huset.

- Det känns obehagligt att komma hem på nätterna efter rånet. Förutom rädsla känner jag en oerhörd ilska och vill in-get hellre än att de skyldiga hamnar bakom lås och bom.

De är övertygade om att gärningsmännen haft tillgång till information om paret och deras vanor. Dessutom har de med all sannolikhet rånat andra utlänningar som är verksamma i området.

- Jag har själv varit i kontakt med en man som blev rånad nyligen. Av våra beskrivningar är vi övertygade om att det är samma gärningsmän vid bägge rånen.

Alla brott måste anmälas

Hon bestämde sig för att kontakta Sydkusten.

- Jag vill absolut inte skrämma folk eller finna medlidande. Det jag vill undvika är att dessa brott får fortsätta utan att vi säger ifrån. Ju färre brott som anmäls desto färre möjligheter är det att polisen får utökade resurser för att bekämpa brottsligheten. Därför är det oerhört viktigt att alla brott anmäls, även om det kan innebära visst besvär för den som råkat illa ut.

På Costa del Sol och inte minst i Nueva Andalucía bor många välbärgade människor, många av dem utlänningar. Det är egentligen inte underligt att brottslingar lockas till platsen.

Sydkusten har frågat regeringens delegat i Málagaprovinsen Carlos Rubio (PP) om brottsbekämpningen. Rubio förnekar att brottsligheten skulle ha ökat kraftigt men medger att de grövre brotten blivit allvarligare.

Oron är förståelig

- Det är naturligt och till och med förståeligt att innevånarna känner sig alarmerade när de läser om speciellt grova brott. Det betyder dock inte nödvändigtvis att antalet brott ökar i sin helhet, säger Rubio.

Enligt Rubio ökade antalet anmälda brott i Marbella under årets nio första månader med 15 procent, men sjönk i oktober med tre procent. Mest uppmärksamhet har rånen mot juvelerarbutiker fått.

Regeringen har beslutat utöka både antalet nationalpoliser och guardiacivilpoliser i landet med drygt 3 500 personer. De tar dock tid för de olika kullarna måste först avsluta sin utbildning.

Ett stort problem för ett turistområde som Costa del Sol är att antalet rikspoliser alltid baseras på den bofasta befolknin-gen i området. I Marbellas fall rör det sig om 100 000 personer. Det verkliga antalet personer som vistas i kommunen, om tillfälligt boende utlänningar och turister räknas in, är i verkligheten mer än dubbelt så stort.

Rubio medger att hela befolkningen borde tas i betraktelse när det gäller antalet poliser men har ingen lösning på problemet på kort sikt.

Antalet lokalpoliser i Marbella är nära 400, vilket är en av de högsta siffrorna i landet, sett till antal innevånare. Till skillnad från Policía Nacional och Guardia Civil lyder lokalpolisen under kommunledningen.

GIL har tappat stinget

Säkerheten i Marbella har varit en av det styrande GIL-partiets mest prioriterade frågor. Därför utökades antalet lokalpoliser kraftigt när GIL kom till makten 1991. För ett par år sedan avsatte borgmästaren Jesús Gil y Gil säkerhetsrådet och tog själv på sig ansvaret för lokalpolisens arbete. Många anser att det haft en negativ inverkan på poliskårens effektivitet då Gil haft mycket annat att tänka på.

För två månader sedan utsåg Gil den tidigare chefen för nationalpolisen i Marbella till högste chef för lokalpolisen. Nu återstår att se om han kan effektivisera lokalpolisens arbete och vända den negativa brottstendensen.

Mats Björkman/Sydkusten

© Sydkusten Media S.A.