I nuläget görs många paralleller med Spanien under Felipe González, för exakt 20 år sedan. Då var bland annat centralbankschefen Mariano Rubio och chefen för Guardia Civil Luís Roldán i hetluften. Den senare flydde som många kanske minns och greps nästan ett år senare i Laos.

Pendeln har nu slagit över från socialistpartiet till Partido Popular, främst beroende på att det nu är PP som har den största makten och därmed också flest möjligheter att missbruka den. Men även PSOE, katalanska CiU, Izquierda Unida och fackföreningarna är indragna i stinkande skandaler.

Den stora skillnaden idag mot på Felipe González tid är att spanjorerna fått nog. För 20 år sedan rådde en allmän uppgivenhet. De flesta tog för givet att "alla politiker är korrupta" och därför förväntades inte heller någon lösning. Nu kräver dock folket att alla som roffat åt sig ställs tills svars.

De senaste två skandalerna är i jämförelse med både Gürtel, ERE och Malaya relativt beskedliga. Däremot har de båda särdrag som gör att de sticker extra mycket i folkets ögon. När det gäller de svarta kreditkorten på Caja Madrid/Bankia är det att samtliga ledande partier i Madrid samt fackföreningarna är indragna. Här finns därmed inte möjlighet till pajkastning, partierna emellan.

Den senaste skandalen vid vilken 51 personer greps förra veckan ser ut att omfatta omkring tio miljoner euro i mutor. Det är närmast växelpengar i sammanhanget, men särskilt känsligt med tanke på att det pågått de senaste två åren, när krisen varit som värst.

Först nu verkar PP:s och PSOE:s partistyrelser reagera. För första gången någonsin har Partido Popular uteslutit representanter ur partiet, utan att vänta på att de själva ber om utträde. Bara en vecka tidigare försvarade PP:s generalsekreterare María Dolores de Cospedal att "alla har rätt att förklara sig innan beslut fattas", ett argument som alltså inte längre gäller.

Man vill gärna tro att den hårdare policyn från de ledande partierna grundar sig i större lyhördhet för allmänhetens växande irritation. Tyvärr kan nog dock den betydligt mer handfasta reaktionen på den senaste korruptionsskandalen snarare förklaras med att de inblandade i härvan "Púnica" stoppat mutorna i egen ficka, utan att gynna partikassan.