När man normalt tänker på ett annat lands kultur, inriktar man sig på skillnaderna jämfört med det egna landet. Men ett annat lands kultur begränsar sig inte bara till vad som skiljer sig utan också till vad som förenar och vad det andra landets kultur kan tillföra.

En utlänning, som lever i Spa-nien måste inte uppföra sig som en spanjor, men han eller hon bör inhämta mesta möjliga information (med hjälp av en lärare). Många missförstånd beror på bristande kunskap om den andra kulturen.

Läraren måste å sin sida vara väl hemma i den kultur som utmärker det aktuella språket. (Kulturbegreppet måste styra undervisningen/inlärningen av det främmande språket.)

Jag anser att för att lära sig ett språk, ingår det att lära sig en del om samhällskulturen. Om en utlänning inte har tillägnat sig den nödvändiga kunskapen om det sociala mönstret mellan människor, är det lätt att denne beter sig på ett för spanjorerna obegripligt eller oartigt sätt. Genom att känna till allmänna regler för hur man beter sig i det dagliga livet, kan man som utlänning undvika många konflikter och bli vänligare bemött. Olikheterna skall inte vara en orsak till utanförskap utan leda till kunskap och uppskattning av de skillnader, som utvecklas i ett mångkulturellt samhälle.

Större tolerans

Idag när det talas så mycket om ett enat Europa och hur olika kulturer skall samsas på ett öppet och berikande sätt, är det bra att vi lär känna andra kulturer för att bli mer toleranta, förstående och öppna. Vi bör betänka att vi själva inte är världens centrum och rättesnöre och att vår egen kultur inte är överlägsen någon annan. Ju ödmjukare vi är desto mer kan vi lära oss.

Själv tycker jag mig ha kunnat urskilja tre faser i en nordisk besökares inställning till Andalu- sien. Först förtjusning. När en nordbo kommer till södra Spa-nien känner denne sig attraherad av människorna, klimatet och sederna. Allt är annorlunda jämfört med hemma i norr.

Livet verkar enkelt. Man äter och dricker mycket. Man parkerar bilen lite hur som helst. Man betalar inte böterna. Inte heller deklarerar man allt man tjänar. Läkarna svarar i telefon och skriver ut de mediciner man önskar. Tider är utan betydelse. Humorn är speciell. Allt är möjligt, ett verkligt paradis.

Besvikelse

Sedan misströstan. Efter en tid upptäcker man konstigheter. Lägenheten, som man hyrt, är inte klar på utlovat datum och priset blir högre än vad som sagts. Pappret från myndigheten, att man nu är bosatt här (certificado de residencia) tar längre tid än väntat och inte heller fungerar telefonen. Om man blir bestulen på sin väska gör polisen ingenting. Regler efterlevs inte eller ändras ideligen. Och ingen är ansvarig för något.

Därefter förspanskning. Denna fas inträffar särskilt efter det att nordbon återvänt till hemlandet. Där återupplever man rationaliteten, punktligheten och allvarsamheten. Men nu har man svårt att stå ut med detta. Det finns ingen tid för att ta sig ett glas vin och några tapas på baren på hörnet. I hemlandet finns inte plats för överraskningar och man saknar faktiskt ineffektiviteten. Det seriösa är trist och det spanska är trevligt.

Utbyte bäst

Som spanjorska anser jag att det är bra och roligt om nordborna uppskattar våra seder och vanor här (både de goda och mindre goda) samt försöker bli en integrerad del av det samhälle de lever i. Själv skall jag alltid vara tacksam mot de skandinaver jag lärt känna, för de har fått mig att bättre lära känna min egen kultur i mina ansträngningar att förmedla den vidare.

I mitt umgänge med skandinaver har jag också lärt mig mycket om deras, som jag tycker, stundom konstiga beteenden. Jag har upptäckt att vid första kontakten är de oftast allvarliga och kyliga. Det tar tid att bli bekant och vän med en skandinav. Men när man väl fått en sådan vän, är det oftast en vän för livet.

Raka skandinaver

Ibland kan det vara svårt att vänja sig vid deras korthuggna sätt att uttrycka sig, att säga saker rakt på utan omskrivningar. (Det kan väl ibland bero på att de har svårt att uttrycka sig på spanska.)

Skandinavers kaffevanor är mig mycket främmande, att ta en kopp kaffe lite när som helst under dagen. Svenska seder som jag lärt mig att tycka mycket om är firandet av Santa Lucia och det svenska smörgåsbordet i juletid.

Sammanfattningsvis har jag som lärare i spanska för skandinaviska elever målet att samtidigt med språkundervisningen förmedla kunskap om den spanska kulturen och på så sätt lägga grunden för ömsesidig förståelse och ett pluralistiskt samhälle.

Elvira Herrador Quero Huvudlärare i spanska vid Svenska Skolan i Fuengirola (Översättning: Mona Valdemarsson)

Kommentera insändaren.

© Sydkusten Media S.A.