De senaste fynden har väckt nya frågor om den berömda navigatörens bakgrund och ursprung, något som fortfarande är ett av historiens stora mysterier. Studien, som leds av den rättsmedicinska professorn José Antonio Lorente vid Granadas universitet, har genomförts i samarbete med laboratorier från flera länder, bland dem USA, Australien, Italien och Mexiko. I en dokumentär som sändes den 12 oktober på statliga RTVE, presenteras de senaste upptäckterna och de forskningsprocesser som legat till grund för slutsatserna.

Projektet har pågått sedan 2001 och 25 olika potentiella platser som skulle kunna vara Columbus födelseort har undersökts. Det inkluderar italienska Genua, platser i Portugal och flera områden i Spanien. Slutligen har forskarna kunnat begränsa möjligheterna till åtta möjliga platser och studien håller som sannolikt att Columbus hade sina rötter i den västligaste delen av Medelhavsområdet, vilket pekar mot sefardiska judiska förfäder, rapporterar tidningen El País.

En av de viktigaste ledtrådarna som stöder denna teori är att Columbus DNA inte matchar några av de personer i Genua-området som forskarna testat. Detta ifrågasätter den hittills mest accepterade hypotesen om att Columbus skulle ha fötts i Genua. Enligt dokumentären finns det inga bevarade släktled eller nedärvda kvarlevor som skulle kunna kopplas till Columbus i Genua, och hans användning av spanska i sina skrifter, snarare än italienska eller genovesiska, har länge ansetts vara en gåta. Forskarna noterar även att namnet Columbus (Colón eller Colombo) ofta användes som ett efternamn för övergivna barn i Italien, vilket ytterligare komplicerar hans härkomst.

Enligt historikern Francesc Albardaner, som länge har försvarat teorin om att Columbus var en jude som skenkonverterade till kristendomen, ger de nya DNA-upptäckterna stöd åt denna hypotes. Albardaner menar att Columbus, som levde i en tid av intensiv religiös förföljelse, särskilt efter judarnas utvisning från Spanien 1492, troligen dolde sitt ursprung för att undvika inkvisitionen. I dokumentären framhålls också att Columbus fick stöd från Luis Santángel, en konverterad jude som var nära rådgivare till den katolske kungen Ferdinand II. Det var genom denna kontakt som Columbus fick chansen att presentera sin vision om en västlig sjöväg till Indien för drottning Isabella I, vilket till slut ledde till hans expedition till den nya världen.

Den senaste forskningen har också avslöjat en annan överraskande upptäckt om Columbus familjeförhållanden. Det visar sig nämligen att Diego Colón, som länge ansetts vara Columbus yngre bror, i själva verket var en avlägsen släkting, troligen en kusin i femte eller sjätte led. Samtidigt har forskarna bekräftat den nära fader-son-relationen mellan Columbus och hans son Hernando. Båda är begravda i katedralen i Sevilla.

Dokumentären lyfter fram att trots många försök att identifiera Columbus ursprung genom åren, har de senaste DNA-resultaten gett mer konkreta svar än någonsin tidigare. Forskarna har undersökt möjliga släktskap med personer från olika delar av Medelhavet och Europa, men har konsekvent funnit att Columbus genetiska spår leder tillbaka till Iberiska halvön, och specifikt till sefardiska judar. Trots att forskningen visar att Columbus genetiska profil är förenlig med ett sefardiskt ursprung, betonar en del experter att DNA visserligen kan visa en persons etniska och geografiska härkomst, men inte exakt var personen föddes.

Denna teori om Columbus som sefardisk jude ger en möjlig förklaring till många av de mysterier som omgivit hans liv. I dokumentären spekuleras det i att Columbus beslut att dölja sitt ursprung kan ha varit en överlevnadsstrategi i en tid då religiösa minoriteter, särskilt judar, förföljdes intensivt. Sjöfararens samarbete med konverterade judar och hans försiktiga beteende i offentliga sammanhang pekar på att han kan ha levt i ständig rädsla för att hans sanna identitet skulle avslöjas.

Samtidigt kvarstår många frågor om Columbus exakta födelseplats och tidiga liv. Medan dokumentären ger en överblick av forskningsresultaten, påpekar experterna att vidare studier behövs för att dra definitiva slutsatser. De forskare som deltagit i projektet vid Granadas universitet hoppas att deras fynd snart kommer att publiceras i en internationellt erkänd vetenskaplig tidskrift, så att de tekniska detaljerna kan granskas och diskuteras av andra forskare. Flera experter har dock redan ifrågasatt studien, då de menar att det inte går att dra så detaljerade slutsatser enbart av DNA-resultat.