Det är dags för samtliga innevånare att lätta på plånboken för att stärka statskassan. Hittills har regeringen främst tillämpat investeringar för att motverka den ekonomiska krisen. Detta har dock lett till ett kraftigt budgetunderskott som nu måste rättas till. Det sker inte bara genom en höjning av momsen, utan även genom andra skattehöjningar samt slopande av schablonavdraget på 400 euro som infördes för avlönade 2008.

Skattehöjningarna är grundläggande beståndsdelar i regeringens budgetproposition för 2010. Syftet är att öka statens intäkter nästa år med sammanlagt elva miljarder euro.

Det är inte bara standardmomsen som höjs med två procentenheter. Även den reducerade momsen går från sju till åtta procent 1 juli. Den omfattar bland annat glasögon, kulturevenemang och restaurangtjänster. Den superreducerade momsen på fyra procent förblir dock oförändrad. Den omfattar basvaror som bröd, mjölk och ägg, mediciner, böcker och subventionerade bostäder.

Alla drabbas
Regeringen har upprepade gånger sagt att skattehöjningarna främst kommer att drabba höginkomsttagare. Den allmänna momshöjningen, liksom det slopade schablonavdraget för avlönade, kommer dock att slå mot en stor mängd medel- och låginkomsttagare.

Det som främst drabbar höginkomsttagarna är förslaget att skatten på finansiell avkastning ska bli progressiv. Den nuvarande skattesatsen på 18 procent på avkastning på investerat kapital höjs till 19 procent. Samtidigt införs dock en högre skattesats på 21 procent för avkastning som överstiger 6 000 euro.

Tid för återhämtning
Anledningen till att momshöjningarna införs först 1 juli nästa år är enligt regeringen att konsumtionen ska få tid att återhämta sig. Enligt finansministern Elena Salgado tyder undersökningarna på att den ekonomiska återhämtningen kommer att vara tydlig vid det laget och att höjningarna därför kommer att ha en begränsad effekt på konsumtionen.

Ett år efter att den ekonomiska krisen slog till på allvar har regeringen beslutat dra åt svångremmen rejält. Pensionerna höjs nästa år med i genomsnitt endast en procent, medan de offentliganställdas löner blir närmast oförändrade, med en marginell höjning på 0,3 procent. Här har regeringen fördelen att den spanska inflationen är rekordlåg och de senaste månaderna till och med har varit negativ.

Stöd till småföretag
I den andra vågskålen är regeringen beredd att sänka vinstskatten för små och medelstora företag från nuvarande 25 till 20 procent. Villkoren är att företaget ska ha max 24 anställda och en årlig omsättning som inte överstiger fem miljoner euro. Dessutom får företaget inte säga upp anställda.

Även om de begränsade höjningarna av pensionerna och de offentliganställdas löner förankrats hos fackföreningarna är det oklart om regeringen får stöd för hela sitt reformpaket i parlamentet. En stor del av oppositionspartierna är emot skattehöjningar och mest kritiska är Partido Popular. De senare anklagar regeringen för att försöka kompensera sin misslyckade ekonomiska politik med åtgärder som kommer att förvärra situationen ytterligare.