Två år efter den kostsamma interventionen uppger tidningen El País att Rajoyregeringen reagerade sent och först efter påtryckningar från USA. Den amerikanske skattesekreteraren Timothy Gainer ska ha ringt finansministern Luis de Guindos inte mindre än fem gånger, med klara direktiv om att Bankia behövde interveneras.

Rajoyregeringen ska ha ignorerat krisen i tidigare Caja Madrid allt för länge, vilket gjorde att interventionen till slut blev kostsammare än nödvändigt (cirka 25 miljarder euro). En anledning till regeringens motvilja att agera ska bland annat ha varit att det krävde avsättandet av dåvarande Bankia-ordföranden Rodrigo Rato, som var finansminister i den förra PP-regeringen.