Regeringen verkställde 16 juni sitt ultimatum och antog en reform, utan stöd från varken arbetsgivarna eller fackföreningarna. Dekretet, som måste antas i efterhand i parlamentet, innebär främst att avgångsvederlagen sänks kraftigt, för att uppmuntra företagarna att teckna fler fasta anställningskontrakt. Reformen är dock enligt arbetsgivarföreningen CEOE otillräcklig, medan den för fackföreningarna utgör en allvarlig inskränkning av arbetarnas rättigheter.

Facket kritiserar främst att reformen inte omfattar i större utsträckning de tillfälliga anställningskontrakten. De har nu varslat om en generalstrejk till 29 september, som sammanfaller med fackliga stridsåtgärder i hela Europa.

Arbetsmarknadsministern Celestino Corbacho försvarar reformen och säger att det är den viktigaste i sitt slag i Spanien på 20 år. Han poängterar att regeringen följt den österrikiska modellen, som innebär att en del av avgångsvederlaget finansieras genom en fond som betalas av de egna arbetsgivarna. Kravet på avgångsvederlag på 45 dagslöner per arbetsår sänks därmed från tidigare 45 till 37 dagar och från 33 till 25.