Amnestin infördes under den spanska demokratiseringsprocessen och fungerade i flera riktningar. Dels släpptes tusentals politiska fångar i landet, liksom medlemmar av terroristorganisationen ETA och dels förkunnades att ingen skulle kunna ställas till svars för händelser förknippade med den tidigare regimen.

Det senare har kommit att ifrågasättas på senare tid och regeringspartierna hävdar att amnestilagen feltolkats, eller medvetet brukats för att förhindra klargörandet av brott. Domare som Baltasar Garzón har förgäves försökt ställa ansvariga för bland annat tortyr till svars och istället är det en argentinsk domare som driver ett mål för polisövergrepp som begicks de första åren efter diktatorn Francos död.

Vad omprövningen av amnestilagen kan få för konsekvenser är föremål för stor debatt. Medan Unidas Podemos menar att det kommer att möjliggöra processer mot ansvariga under Francoregimen uppger PSOE att det inte är fråga om att inleda rättegångar. Däremot menar ministern för presidentskapet Félix Bolaños att amnestilagen inte kan gå emot internationell rätt och förhindra klargöranden av vad som skedde under diktaturen och inbördeskriget.