Sällan har stämningen i det spanska riksparlamentet Congreso de los Diputados varit så spänd som på torsdagen och då har det som bekant hållits ett statskuppförsök där 1981. Många ledamöter menade att det var en annan form av statskupp som var på gång, men kuppmakarna var olika beroende på vem som tillfrågades. För de tre konservativa partierna Ciudadanos, Partido Popular och Vox var det regeringen som genom att vilja reformera utnämningen av domare gick över en oacceptabel gräns. Regeringspartierna å sin sida, liksom en majoritet av de övriga vänster- och regionpartierna, menar däremot att det är såväl högerpartierna som de konservativa domarna i justitieväsendets styrelser som försöker trotsa grundlagen.

Debatten och omröstningen i parlamentet föregicks av en anmälan som Partido Popular presenterat två dagar före, där de efterlyste att författningsdomstolen skulle stoppa behandlingen av lagreformen i sin helhet. Argumentet är att den planerade reformen av justitieväsendet utgör ett oacceptabelt politiskt intrång i de juridiska institutionerna. Författningsdomstolen kallade till ett brådskande möte bara timmar innan parlamentsledamöterna samlades och det såg länge ut som om debatten skulle stoppas, något som hade saknat motstycke i modern spansk historia, liksom enligt många jurister även i internationella sammanhang. De framhåller att författningsdomstolens uppgift är att granska eventuella beslut som fattas av den lagstiftande makten när dessa väl fattats, inte att hindra kamrarna från att lagstifta.

Slutligen valde ordföranden i författningsdomstolen Pedro González Trevijano att skjuta upp en eventuell omröstning i frågan till tisdag 20 december. Det ledde till att Partido Popular istället krävde att talmannen i parlamentet Meritxell Batet skulle stoppa behandlingen av lagförslaget, något som Batet tillbakavisade.

Ledamöterna från Vox lämnade plenisalen i protest och Partido Popular liksom Ciudadanos vägrade slutligen att deltaga i omröstningen. Reformpaketet antogs med stöd av 184 röster, vilket var nio fler än de 176 som krävs för egen majoritet i kammaren. Förutom regeringspartierna PSOE och Unidas Podemos röstade även ERC, PNV, PDeCat, Más País och Bildu för förslaget.

Reformen ska nu behandlas i senaten, men processen kan fortfarande stoppas om författningsdomstolen i sitt planerade möte 20 december beslutar frysa lagförslaget medan den granskar överklagandet från Partido Popular. Ärendet är extremt känsligt, inte bara för att författningsdomstolen hittills aldrig hindrat kamrarna från att lagstifta. Två av domarna i författningsdomstolen sitter nämligen på sina poster på övertid, tack vare den blockering av utnämningarna som regeringen försöker häva genom lagreformen. De två domarna är sålunda jäviga och en av dem är ordföranden González Trevijano själv.