Misstankar om valfusk har förekommit i Melilla vid flera tidigare val och nu uppges minst tio personer vara föremål för utredning. Huvudmisstankarna riktas mot det muslimska lokalpartiet Coalición por Melilla, som 2019 möjliggjorde ett maktskifte i Melilla. Deras ledare Mustafá Aberchán, som bland annat ställde upp tillsammans med GIL-partiet 2000, dömdes 2018 till två års fängelse för just valfusk i senatsvalet 2008. Samma straff utdelades till socialistpartiets dåvarande generalsekreterare i Melilla Dionisio Muñoz Pérez.

Den här gången har det onormalt stora antalet ansökningar om poströstning i Melilla till kommunvalet 28 maj tänt alla varningsklockor. Hela 11.707 ansökningar om poströstning har presenterats, av omkring 55.000 röstberättigade. Det motsvarar 21 procent av väljarkåren, vilket är sju gånger så högt som riksgenomsnittet och dubbelt så många som vid förra valet, då andelen redan var anmärkningsvärt hög. Andelen poströster befinns denna gång vara så stor att de skulle kunna avgöra 30 procent av platserna i det lokala parlamentet, som har autonom status.

Möjligheten att kunna köpa röster grundar sig i en lucka i vallagen, som regeringen i detta fall nu anser sig ha täppt till. Enligt bestämmelserna måste nämligen legitimation uppvisas vid ansökan om poströstning och när valsedlarna erhålls, men däremot krävs ingen identifikation när poströsten skickas.

Mot bakgrund av de grundade misstankarna om fusk har myndigheterna nu infört krav på att alla poströster till lokalvalet i Melilla måste presenteras av den egna röstberättigade, medelst ID-handling. Regeringens delegat i Melilla Sabrina Moh citeras av Europa Press när hon uppger att 921 poströster hunnit skickas in innan de skärpta bestämmelserna trätt i kraft. Det rör sig alltså om 7,8 procent av de ansökta poströsterna och enligt Moh råder inga misstankar om oegentligheter beträffande dessa. Sedan kravet på legitimation införts i veckan uppges däremot antalet presenterade poströster ha minskat till ett minimum.

Polisen utreder flera vittnesmål om försök att köpa röster, främst riktade mot socialt och ekonomiskt utsatta personer. Ersättningen på mellan 50 och 200 euro per röst förefaller ha varierat baserat på hur dyrt respektive person varit villig att sälja sin poströst. Minst en person har gripits och uppges ha haft 1.395 euro i kontanter på sig.

Misstankarna om försök till valfusk i Melilla har vidare stärkts av det faktum att ett halvdussin brevbärare rånats på valsedlar. Detta har i sin tur lett till att brevbärarna i exklaven tvingats jobba med poliseskort.