Ett av skälen till att regeringschefen Pedro Sánchez valde att snabbt kalla till nyval efter katastrofresultatet för vänstern i kommun- och regionvalen 30 maj var enligt experter att han ville få valkampanjen att sammanfalla med de uppgörelser som Partido Popular varit tvungna att nå med Vox lokalt. I den bemärkelsen har strategin varit en fullträff, även om det återstår att se om det är tillräckligt för att krympa det stora försprång som Partido Popular tillskrivs i opinionsundersökningarna.

Även om PP med ledaren Alberto Núñez Feijóo i spetsen hävdar att deras mål är en enpartiregering och att de inte viker sig för Vox när det gäller grundläggande frågor, är verkligheten regionalt och kommunalt en helt annan. För att få till stånd ett maktskifte har Partido Popular tvingats släppa in Vox i regionstyret i såväl Valencia som Extremadura och ge Vox posten som regional talman i både Valencia, Aragonien och på Balearerna. I ögruppen har Vox visserligen inte fått några representanter i regionstyret, men däremot i ö-styrena Consejos Insulares som är de som hanterar den största lokala budgeten.

Förhandlingarna mellan PP och Vox efter lokalvalen har visat att det inte existerar någon standardöverenskommelse mellan de två partierna, men också att Vox inte är villiga att vika sig om de når någon som helst vågmästarroll. Det har PP:s kommande regionpresident i Extremadura María Guardiola bittert fått erfara. Efter att hon givit sitt ord att inte släppa in det högerextrema partiet i sin regering på grund av dess homofobi tvingades hon bara en vecka senare äta upp sina ord och acceptera ett Vox-råd i sin regionstyrelse. Hon försvarade sin ändrade hållning med att ”befolkningen i Extremadura går före hennes eget ord”.

I Murcia trodde sittande regionpresidenten Fernando López Miras att han skulle kunna styra själv, då PP endast behövde att Vox skulle lägga ner två av sina tio röster för att bekräfta omvalet. Vox har dock vägrat och kräver att ingå i koalition. Efter två misslyckade försök att bli utsedd för en ny period som regionpresident har timglaset nu börjat rinna för López Miras, som riskerar omval om han inte når någon form av överenskommelse med Vox.

Det som är mest uppseendeväckande är inte själva förhandlingarna mellan de två partierna, utan vilka frågor som Vox driver och där Partido Popular på flera håll tvingats vika sig. På Balearerna har Vox visserligen inte fått platser i regionstyret, men däremot blev det känt 10 juni att det nya högerstyret i ögruppen kommer att stryka såväl miljö- som jämställdhetsdepartementet. Det är två områden där de två partierna i teorin går stick i stäv, men där Vox förnekande av såväl klimatförändringar som kvinnoförtryck fått överhanden.

En annan svidande situation för Partido Popular utspelades också 10 juli utanför regionparlamentet i Valencia. Efter att en 53-årig man knivmördat sin före detta hustru i samhället Antella, framför deras tolvårige son, sammankallade regionstyret till tre minuters tystnad bakom en banderoll som tar avstånd från genusvåldet. Vox ledamöter deltog i manifestationen, men vägrade posera bakom banderollen och stod därför vid sidan av. Bland dem den nya talmannen i regionparlamentet Llanos Massó.

Det ska tilläggas att den som förhandlade det nya regionstyret i Valencia för Vox räkning var Carlos Flores, som dömts till fängelse för psykisk misshandel av sin tidigare hustru och som nu är partiets huvudkandidat i Valenciaprovinsen till riksvalet. I samma region har tjurfäktaren och Franconostalgikern Vicente Barrera, också från Vox, utsetts till vice regionpresident.