Antalet förfrågningar om poströstning är inför valet 23 juli rekordhögt, med sammanlagt 2.622.808 ansökningar. Anledningen är att det ovanliga valdatumet sammanfaller med mångas semester. Trots kritik från vissa fackförbund och politiska partier om postverkets bristande förberedelser och förmåga att hantera denna ökade belastning, har Correos försäkrat att alla ansökningar skulle behandlas i tid.

Med mindre än ett dygn kvar för inlämning av poströster fanns det 20 juli fortfarande ungefär 230.000 personer som ännu inte hade utnyttjat sin rätt att rösta via post. Dessutom bekräftade det spanska postverket att cirka 170.000 dokument fortfarande väntade på att bli hämtade på postkontoren. En majoritet av postkontoren höll öppet till midnatt, men trots det fann Correos att det är bättre att förlänga tidsfristen med drygt ett halvt dygn.

Vid de senaste kommunvalen 28 maj registrerades 1.082.030 ansökningar om poströstning, en ökning med fem procent jämfört med föregående val. Vid det allmänna valet i april 2019 utövade 1.351.659 personer sin rätt att rösta per post, en siffra som sjönk till 997.530 vid omvalet i november samma år.

Det främsta problemet som uppstått för en del är att de ansökta röstdokumenten inte anlänt i tid före personen rest på semester och då har de tvingats ansöka om lämning på annan adress, vilket fördröjt processen ytterligare. Dessutom får personer som ansökt om poströstning inte längre rösta på själva valdagen, som alternativ.

En annan nyhet i detta val är kravet på legitimation även när poströsten lämnas in. Detta efter de konstaterade försök till valfusk som registrerades i några enskilda kommuner i valet 28 maj.

Överbelastningen som Correos drabbats av har föranlett oppositionsledaren Alberto Núñez Feijóo att antyda att ledningen för postverket inte är intresserad av att underlätta för allmänheten att rösta. PP-ledaren förnekade senare att han skulle ha hävdat att det förekommer försök till valfusk från den sittande regeringens sida.