Sammanlagt 21 av de 28 åtalade fälldes för inblandning i dåden. Ytterligare en som ursprungligen åtalats friades helt under pågående rättegång. De hårdaste straffen döms Jamal Zougam och Otman El Gnaouni till. De döms till drygt 40 000 års fängelse för inblandning i mord och mordförsök på samtliga offer.

Gruvarebetaren Emilio Suárez Trashorras döms till nära 35 000 års fängelse, som den som sålde sprängmedlen till terroristerna. Däremot frias de övriga gruvarbetare som också anklagades för inbladning i försäljningen. Bland de friade finns vidare den utpekade hjärnan bakom dåden, Rabei Osman “Egyptiern”, som mottog besked på ett fängelse i Italien, där han avtjänar straff för annan terroristverksamhet.

Ingen av de dömda anses ha utfört sprängattentaten personligen. Aktionen tillskrivs istället i första hand de sju män som sprängde sig själva i luften, när de bara några dagar efter attentatet inrigades av polisen i en lägenhet i Leganés, söder om Madrid.

Offren för attentaten och deras anhöriga beviljas skadestånd på mellan 30 000 och 1,5 miljoner euro. Då antalet drabbade är enormt, 191 dödsoffer och 1 856 skadade, har domstolen delat in dem i tolv olika ersättningskategorier. I en klass för sig hamnar de anhöriga till en kvinna som blivit totalt förlamad, både fysiskt och psykiskt.

Domen direktsändes i de flesta spanska tv- och radiokanalerna. Rättegången för det värsta terroristdådet någonsin i Europa har haft mycket varierande tolkningar i olika spanska medier. Inte helt oväntat har även domen tolkats på många skilda sätt, även om de spanska medierna är eniga om att den så kallade konspirationsteorin helt avfärdats. Den gjorde gällande att utredningen skulle ha manipulerats av politiska skäl, för att misskreditera den tidigare PP-regeringen, som styrde när attentaten utfördes.

Regeringschefen José Luís Rodríguez Zapatero höll kort efter att domarna blivit kända ett institutionellt tal där han hyllade domstolens arbete och ägnade en varm tanke till attentatens offer.