Svensk-Spanska Handelskammaren i Barcelona har fyllt 20 år. Svenske kungen var på plats 1989 för att inviga Sveriges Generalkonsulat, Handelskammaren och Pharmacias nya kontor. Annika Tingström har varit med sedan starten och berättar att medlemsantalet legat ganska stabilt sedan efter OS 1992. Olympiaden satte Barcelona på världskartan, gav staden en ansiktslyftning och fungerade som katalysator för intresset för den katalanska huvudstaden.
– Efter svackan runt 1993/94 och fram till 2008 har det gått bra för Spanien och det är fortfarande lite nytt och intressant att förlägga sin verksamhet här.

Bland Handelskammarens nära 200 medlemmar finns sponsorföretag, stödjande medlemmar, små och medelstora företag, privatpersoner och ungdomsmedlemmar.

Textil- och modestad
Barcelona drar enligt Tingström av flera olika skäl, både för den höga livskvalitetens och den öppna företagskulturens skull.
– Det är lätt att komma hit, katalanerna är ett handelsfolk som gillar att göra affärer. Staden har världskända Business Schools med hög ranking, bra universitet och är känt framför allt för mode och textilindustrin, numera alltmer även för sina innovationer inom IT.

Detta går också igen bland de svenska företagen i Barcelona. H&M har till exempel sitt spanska huvudkontor här, till skillnad från många av de andra stora som valt Madrid; Ericsson, Alfa Laval, Tetra Pak och IKEA som dock öppnade sitt första spanska varuhus i just i utkanten av Barcelona. Bland medlemmarna i Svensk-Spanska Handelskammaren i Barcelona finns också Sandvik, ABB, Mercuri Urval, Ordning & Reda, BDO Audiberia, SAS, Securitas, Stora Enso och Yoigo.

Många entreprenörer
Till Barcelona kommer också många entreprenörer som antingen tar med sig jobbet för att det helt enkelt är trevligare att sitta i Barcelona, och ungdomar som efter studier eller en tid på ett telemarketingföretag satsar på att starta eget. De går ofta med i Handelskammaren av sociala skäl och för att få tillgång till nätverket samt det stöd de kan få där.
– Vi förstår de katalanska lagarna och har jobbat upp många kontakter. Vi kan ordna möten med till exempel kommunen, den autonoma regeringen och potentiella kunder, säger Tingström. Det är mycket värt för ett nystartat företag att få hjälp med det.

Utbytet är dock ömsesidigt. Bland Handelskammarens medlemmar finns även spanska och katalanska företag såsom resebyråer och advokater som är intresserade av den svenska marknaden. Annika Tingström blir även kontaktad av företag som vill exportera till Sverige
– Det rör sig om vin, frukt, grönsaker, underleverantörer till bilindustrin, kläder och mode, keramik, kork, till och med liksäckar samt en del uppfinningar. Man får sålla en del...

Katalansk ordförande
De ”svenska” företagen är nu för tiden inte alltid så svenska utan har blivit uppköpta eller gått samman i så kallat ”joint venture”, som Pharmacia och Astra, eller består av en stor andel utländskt kapital och har flyttat sin verksamhet. Dessutom är den svenska traditionen att successivt anställa inhemsk personal vilket betyder att svenskheten lite grand går förlorad och en del företag lämnar medlemskapet i handelskammaren efter ett par år.
– Det har mycket med personkontakten att göra, säger Annika Tingström. En del stannar hos oss för att de uppskattar och vill deltaga i de svenska traditionerna som Lucia, jul och kräftskiva.

Handelskammarens nuvarande ordförande är den förste som inte är svensk, Ernesto Domínguez, VD för Toyota Material Handling (före detta svenska truckföretaget BT).
– Han är ett exempel på en katalan, som känner mycket för Sverige och svenskheten och som valt att stanna kvar i Handelskammaren.

Handelskammaren är en juridisk spansk icke vinstbringande organisation. Verksamheten har inte hunnit påverkas av den ekonomiska krisen än, men Annika Tingström är rädd för att en nedgång väntar 2009.
– Det gäller att jobba hårt nu för att överleva, framför allt de små enmansföretagen ser över sin budget och vad de kan dra in på.

Från bomull till IT
De första bomullsfabrikerna i början av 1800-talet inledde den industriella revolutionen som förvandlade Barcelona och Katalonien till ett av Spaniens industriella centrum. Tillverkningsindustrin är fortfarande stor med bland annat fordonstillverkning, kemikalieindustri, läkemedel, elektronik, förlag och vinproduktion. Det totala värdet av exporten från stadens tillverkningsindustri uppgick 2006 till 37 miljarder euro, vilket var drygt 22 procent av Spaniens totala export det året. Barcelona satsar dock i allt högre utsträckning på turistsektorn, till exempel i form av kongresser, konferenser och mässor, samt vill locka till sig logistikverksamhet genom utbyggnad av infrastrukturen, däribland hamn och flygplats.

Läs mer på http://www.cchsbcn.com