Självtvättande ytor, solceller i vanligt fönsterglas och stekpannor som aldrig blir smutsiga. Detta är bara ett urval av allt som nanotekniken redan ger oss. I framtiden kommer vi att få bilkarosser som formas om istället för att skrotas och mobiler som byggs in i kläderna.

Hemligheten är att manipulera material i mindre skala än man tidigare kunnat. Enheten nanometer (nm) är en miljondels millimeter, ett svindlande begrepp. En genomsnittlig atom är 0.1 nanometer, vilket ger en fingervisning om vilken nivå det handlar om.

Unika egenskaper
Syftet med att omdesigna material är att ge dem helt nya egenskaper. Men hur går det till?
– Tänk dig en byggnadsställning av organiskt material, förklarar Nanologicas VD Krim Talia från huvudkontoret i Stockholm. Vi sänker ner den i ett bad med exempelvis kisel, som fastnar på ställningen. Sedan tar vi bort det organiska materialet och kvar finns ett skelett av kisel.

Resultatet kallas ett nanoporöst material. Strukturen påminner om en labyrint av hönsnät. Med den här metoden blir materialet ofantligt mycket porösare och har en mycket stor yta. Ett gram skulle täcka flera tennisplaner. Nanologicas patenterade material utgår från flera olika ämnen, som kisel, titan, aluminium eller järn. När de manipuleras förändras deras egenskaper, det kan gälla magnetism eller katalysatorförmåga. De används inom en rad olika områden, från solenergi till kosmetik.

Ungt och dynamiskt företag
Ansvarig för patenten som låg till grund för företagsidén är Alfonso Garcia-Bennett, en av världens ledande forskare inom nanoteknik. Alfonso är ursprungligen från Spanien, men han gick slutet av sin utbildning i Sverige och stannade sedan kvar. I Uppsala träffade han ekonomen och affärsmannen Krim Talia och tillsammans startade de Nanologica för sex år sedan. Forskningen fortsatte i tätt samarbete med universiteten i Uppsala och Stockholm. Företaget har fått flera internationella utmärkelser för innovation och blivit nominerade till World Technology Award av det internationella nätverket World Technology Network.

På senare år har de gett sig in på flera nya marknader. Ett dotterbolag, NLAB Solar, utvecklar solpaneler och samarbetar med ett stort forskningscenter i Sevilla. Ett annat, NLAB Bio Sciences, koncentrerar sig på läkemedelsleverans och öppnar nu kontor i Parque Tecnológico i Málaga.

Gynnsamt läge i Parque Tecnológico
Málagas teknikpark hyser 540 företag och omsätter runt 1 500 miljoner euro per år. Men anledningen till att NLAB flyttar just hit är att centret Bionand (Andalusiskt center för Nanomedicin och Bioteknik) ligger ett stenkast bort. Centret är helt nyinvigt och ska samordna forskning i regionen och främja samarbete med företagen.

Ansvarig för NLAB i Málaga blir forskaren Enrique Llaudet. Vid Sydkustens besök har dessutom Alfonso García-Bennet rest ner från Sverige, för att nätverka med andra vetenskapsmän och företag.
– Det här är ett spännande fält där allt är nytt och förändringar sker snabbt, säger han. En av de största utmaningarna för oss är kanske att föra över entusiasmen till vanligt folk. För dem är nanotekniken fortfarande främmande, kanske till och med skrämmande. Den används inom så skilda områden att många blandar ihop koncepten. De nanoporösa materialen har helt olika egenskaper och kan inte jämföras. Vissa kan vara giftiga, men inte de som används i läkemedel eller kosmetik. Våra material är noga testade innan de används.

Nanoporösa material ger fördelar
För att förstå hur nanoporösa material används inom medicin, går vi tillbaka till “skelettet” av kisel. Det laddas med läkemedel och sväljs som en vanlig tablett eller kapsel. Fördelen är att medicinen tas upp av kroppen på ett mer kontrollerat sätt.
– I praktiken betyder det att du kan ta din medicin en gång per dag istället för flera, förklarar Enrique. Mängden läkemedel i blodet ligger på en konstant nivå. Med vanliga piller får du en hög topp i början och sedan en kraftig dal. Det gör inget om det är en albyl, men gäller det cancermediciner kan toppen vara skadlig.

– Ju oftare patienten måste ta sin medicin desto större risk är det att han överger sin behandling, menar Alfonso. Detta gäller särskilt för tuberkulos och malaria i tredje världen. Där finns ett visst motstånd mot komplicerade behandlingar, ibland vill patienterna inte att andra ska veta att de har en sjukdom. Medicinering som inte fullföljs är ett stort problem, inte minst för att bakterier och virus utvecklar resistens.

Blickar framåt
– Vi har stora planer för den här tillämpningen, berättar Alfonso. Vi vill utveckla vårt samarbete med flera multinationella företag. Främst med GlaxoSmithKline, som har ett forskningscenter i Madrid specialiserat på sjukdomar i utvecklingsländer.
– En annan idé är att göra specialdesignade solfilter för patienter som mår bättre av solljus, avslöjar Enrique. Med nanoteknik kan du ta bort alla solens skadliga strålar, men släppa igenom dem som förbättar psoriasis och andra hudåkommor.

Deras första steg blir däremot att hitta laboratorielokaler för tillverkning. Själva forskningen bedrivs med mikroskop, men materialet kan produceras på fabriksnivå.
Företag nummer 541 i teknikparken har siktet inställt på framtiden.