- Jag har också elever som läser humanistisk inriktning på gymnasiet. De får en introduktionskurs i rättskunskap som förberedelse för fortsatta studier.

Mercedes har själv läst juridik i fem år på universitet i Granada. I dag är juridik ett populärt ämne bland studenterna i Spanien precis som när hon läste på 80-talet.

- Vi var 300 som började läsa juridik det året. Studierna var tuffa, så klassen hade minskat till 180 när vi utexaminerades fem år senare.

Undervisningen ägde rum i överfulla föreläsningssalar som rymde hundratals elever.

- Det var som att sitta på en fotbollstadion. Någon personlig kontakt med läraren var det inte tal om. Dessutom var det tillåtet att röka i föreläsningssalen, så ibland kunde det vara svårt att urskilja föreläsaren bakom alla dimridåer.

Själv skulle Mercedes aldrig kunna tänka sig att arbeta under sådana former. Hennes gymnasieklasser är betydligt mindre och det gör att hon kan föra en ständig dialog med sina elever. Mercedes är nöjd med sitt yrkesval och mån om sina elever.

- Jag bestämmer själv hur jag ska lägga upp undervisningen. Det är viktigt att stimulera eleverna så att de får lust att lära. Genom att ge exempel från det verkliga livet försöker jag göra ämnet så levande som möjligt.

Fast anställning

Mercedes är heltidsanställd och ska finnas på skolan 22 timmar i veckan. Av den tiden ägnar hon 18 timmar åt undervisning. Lektionerna kan hon förbereda därhemma. Som statligt anställd anser hon sig vara mycket privilegierad. Tack vare inriktningen på hennes arbete är hon väl insatt i den spanska arbetslagstiftningen. Hon berättar att i Spanien är karensdagar ett okänt begrepp.

- Om jag blir sjuk får jag behålla 100 procent av min lön. I regel ska jag då kunna visa upp ett läkarintyg från och med första dagen.

Två månaders ledighet på sommaren och ytterligare fyra veckors semester i samband med jul, februarilovet och påsk är andra exempel på förmåner som lärarna på skolan har. En extra månadslön betalas ut två gånger om året, helt i enlighet med den spanska lagstiftningen. Mercedes tjänar i dag 240 000 pesetas netto och det är en lön hon är nöjd med.

- Kassörskan i snabbköpet tjänar bara en tredjedel av det. Förresten är det många här i Spanien som har läst på universitetet som aldrig kommer i närheten av den lönen.

Begränsade förmåner

Om Mercedes skulle få barn har hon rätt till 16 veckors betald ledighet. Sedan har hon rätt att vara ledig ett helt år efter det, men utan någon ekonomisk ersättning.

- Jag har åtminstone rätt att behålla mitt jobb.

Däremot finns det inget som ger de anställda rätt att vara hemma för vård av sjukt barn. Arbetsgivaren förväntar sig att man ber någon annan ta hand om barnet så att man kan sköta sitt arbete. Mercedes betraktar det som en självklarhet att anlita hjälp i hemmet. När hon och hennes syskon var små hade familjen ett hembiträde som bodde i familjen.

- Själv har jag bara städhjälp tre timmar i veckan, berättar Mercedes. Men mina kompisar som jobbar och har barn behöver naturligtvis mer hjälp än så.

De väninnor som Mercedes fortfarande håller kontakt med från sin barn- och ungdomstid har alla läst vidare. De flesta av dem är yrkesverksamma i dag.

Mercedes kommer från en medelklassfamilj, där fadern var hälsovårdsinspektör med statlig anställning och modern ägnade sig åt hem och familj. Hon betraktar sin uppfostran som ett exempel på den tid vi lever i.

- Mamma var medveten om förändringarna i samhället. Hon påpekade ständigt för mig och mina systrar att vi inte kunde räkna med att bli försörjda av våra män så som hon hade blivit.

Samtidigt beskriver hon modern som tämligen konservativ med en bestämd uppfattning om att bara flickor bör ägna sig åt hushållet. Mercedes är gift i dag, men hon och hennes man bodde ihop ett år innan de gifte sig. Samboförhållanden hade dittills varit ett okänt begrepp i den granadinska familjen.

- Det mamma inte tycker om, varken ser, hör eller kommenterar hon. Mercedes skrattar vid minnet.

- Naturligtvis kom hon och hälsade på, men det faktum att min pojkvän och jag hade flyttat ihop var något hon aldrig kommenterade.

Bodde hemma under studietiden

Mercedes hade hunnit fylla 25 innan hon flyttade hemifrån första gången. Det är inte möjligt att ansöka om statliga studielån i Spanien och därför bodde hon i sitt föräldrahem under alla studieåren. Den som studerar på annan ort har möjlighet att ansöka om stipendier, men det var inte aktuellt i Mercedes fall, eftersom hon växte upp i universitetsstaden Granada. Fadern gick bort när hon redan hade påbörjat sin utbildning. Änkepensionen som modern fick räckte inte på långa vägar till familjens försörjning. Som tur var äger familjen en olivplantage i Jaén som ger god avkastning.

­ Det är oliverna som har finansierat mina och mina syskons studier.

För att få behörighet som lärare fick Mercedes komplettera sin juristexamen med studier i pedagogik. Sedan förberedde hon sig under två års tid för de uttagningsprov man måste klara för att få en statlig anställning. Det finns särskilda skolor för de som ska göra ett sådant prov, men Mercedes valde att förbereda sig på egen hand parallellt med arbetet i receptionen på en av brödernas tandläkarpraktik. Precis som i dag var konkurrensen hård och det är många som inte klarar provet. Mercedes lyckades vid andra försöket. Provet bestod i hennes fall av en teoretisk del med juridiska frågor och en praktisk del där hon fick visa sina undervisningsfärdigheter. Första gången föll det på att hon inte hade någon undervisningsvana.

- Jag hoppade på ett lärarvikariat i Algeciras och ett år senare klarade jag provet.

Provet är inkörsporten till de statliga anställningar som är så populära i ett samhälle där trygga arbetsvillkor är långt ifrån en självklarhet för alla. Den som får bäst resultat på provet har rätt att välja först bland de lediga tjänsterna. Striden om lärartjänsterna är hårdast i Granada där Mercedes helst ville arbeta, så hon fick nöja sig med en tjänst på en skola i Ronda. Hon har många positiva minnen från tiden i Ronda. Däremot trivdes inte hennes man med småstadskänslan i byn på berget, så paret bestämde sig för att söka sig nedåt kusten och de enades om Marbella. Då hade Mercedes arbetat på samma skola i Ronda i nio år.

- Ju längre man stannar på en skola, desto större chans har man att få byta till ett arbete i den stad man vill bo i. Vi lärare har möjlighet att begära förflyttning en gång om året när de lediga tjänsterna utannonseras.

May-Brit Hoelstad/Sydkusten

© Sydkusten Marbella 2000 S.L.