Insändaren är skriven av Rita Sandberg som ger exempel på företeelser inom fastighetsbranschen, som enligt författarinnan är mycket tveksamma juridiskt sett. Om man läser vad som står i insändaren kan man konstatera att lagbrott begåtts - om man skall tillämpa svensk rättspraxis.

Frågan är om det går att göra det i Spanien när det gäller fastighetsaffärer. De spanska kommunledningarnas sätt att hantera byggtillståndsärenden inom gällande planeringsramar är minst sagt vidlyftigt med följd att rättssäkerheten för fastighetsköpare blir svårbedömbar. Till detta kommer oklarheter om giltigheten/riktigheten i de uppgifter som finns i de olika fastighetsregistren.

Om man utgår ifrån att man kan/skall tro på vad man ser så är det i Spanien ok att som nuvarande borgmästarinnan i Marbella vara anklagad för mer än 40 brott i tjänsten men ändå sitta kvar som borgmästare. Men hennes två föregångare på posten var ännu värre kålsupare, för att inte tala om den nu nyligen avgångne borgmästaren i Manilva.

Flera inblandade
Inget skall få mej att tro att dessa fyra personer har varit ensamma i sina respektive kommuner om sin förmodade brottslighet. Större delen av kommunförvaltningarna måste ha deltagit i det hela för att det har kunnat få en sådan omfattning. Förvaltningarnas medverkan kan bedömas till att minst ha varit ett mycket kraftfullt blundande inför borgmästarnas agerande.

Kommunförvaltningarna i Marbella och Manilva har enligt mitt förmenande varit helt korrupta och därmed brottsliga i juridisk mening. Spanien som rättsstat kan därmed ifrågasättas utifrån den utgångspunkten. Den intressanta frågan är hur det står till inom övriga kommuner på Kusten.

Min bestämda uppfattning är att det här föreligger en mycket allvarlig kulturkrock mellan EU-landet Spanien och de nordiska EU-länderna. Med detta som bakgrund är det inte underligt att vi invandrare inte har så stor lust att engagera oss i kommunalpolitiken. Den kommunalpolitiska "traditionen" i Spanien är långt ifrån den som vi nordiska invandrare är vana vid.

Invandrare bär delskuld
Vi invandrare skall dock inte förhäva oss. Huvuddelen av den korruption som nu avslöjas har som grogrund att "invandrare" önskat placera sina, delvis svarta, pengar i ett område där rådande rättssystem innebär minimal risk för avslöjande samt rådande fiskala system ger minimal taxering av fastigheter.

Politik är det möjligas konst. Dessa möjligheter utnyttjas dock bevisligen helt annorlunda av politikerna i medelhavsländerna än i Sverige, även om det tyvärr numera mer är en gradskillnad än en artskillnad. Detta borde skapa en debatt om hållbarheten i en union mellan länder (EU) med helt olika politiska traditioner, framför allt då ett flertal av länderna för inte så länge sedan varit diktaturer. Härmed inräknat de nya EU-medlemmarna från forna Sovjetunionen. Ett illavarslande tecken är att den svenska (nordiska) offentlighetsprincipen har mött starkt motstånd inom EU. Inget att undra över med tanke på de många mutskandaler som sopats under mattan inom EU-organisationen med hjälp av en hemligstämpel. Vad som är förvånande är den europeiska journalistkårens näst intill stillatigande attityd beträffande korruptionen inom EU.

Skrivs mer
Ett sundhetstecken här på Kusten är att tidningarna nu vågar skriva mera öppet om de lokala förhållandena än för bara några år sedan. Någon omedelbar förbättring är däremot inte att förutse, därtill är näringslivet inklusive banker samt rättssystemet med det politiska systemet för komprometerat och delvis i händerna på olika maffiaorganisationer.

Dock, varför inte göra ett experiment. Varför inte börja med att locka ut några småskurkar på litet tunn is? Det finns gott om dem och de har blivit så oförsiktiga så att de vore inte svårt att komma till rätta med dem om ett tillräckligt stort antal invandrare här nere ville visa lite mer civilkurage än hitintills.

Urbanisationssvindel
Vad jag talar om är de utbredda ekonomiska småbedrägerier som pågår inom många av de förvaltningar som handhar våra urbanisationer. Ordförande och administratör skor sig på medlemmarnas bekostnad för att sedan "försvinna" efterlämnande en tom kassalåda. Att lagsöka dem med hjälp av nuvarande rättssystem visar sig alltid lönlöst.

Situationen skulle vara helt annorlunda om medlemmarna i en urbanisering vågade och bekvämade sig till att ställa upp mot dessa småtjuvar. I tid!

Signaturen Tänken