Godkända intygsgivare är numera bara Försäkringskassan, svensk ambassad, svenskt konsulat, utländsk socialförsäkringsinstitution, notarius publicus och svensk eller utländsk polismyndighet.

I Sydkustens artikel ”Krångligt intyga att man är vid liv”, i januarinumret, säger sig Inga-May Engberg chef för Försäkringskassans utlandsverksamhet, ha förståelse för att det kan vara besvärligt för gamla och rörelsehindrade personer att ta sig till exempel till det svenska konsulatet . "Men polis finns ju i de flesta städer, och du behöver bara ta blanketten med åtföljande information på både svenska och spanska och visa dem för polisen.

Fullt så enkelt är de nu faktiskt inte i Spanien, som mina egna nedan beskrivna erfarenheter visar.

På Svenska Kyrkan bekräftade man att de inte längre duger - trots att jag är personligen känd där. Försökte därför (1) lokalpolisen, som blankt vägrade; (2) statspolisen, som blankt vägrade; (3) den utmärkta kommunala utlänningsservicen i Fuengirola, där de visste besked: Ett levnadsintyg kan i Spanien endast utfärdas av domstol - och bara för spanska medborgare eller fast bosatta, statligt registrerade utlänningar (med "residencia" alltså) Eftersom jag kommit så långt så tänkte jag att jag går väl till domstolen också...

Stängda dörrar
Domstolen delar byggnad med Guardia Civil, ytterligare en poliskår alltså. Domstolskontoret hänvisade till Civilregistret i samma byggnad. Stängt, trots att klockan inte ens var två på eftermiddagen. Inga öppettider angavs.
Frågade sålunda en Guardia Civil som lät mig veta att man måste köa för en kölapp, tidigt på morgonen, och de delar bara ut 30 kölappar per dag, så man måste vara mycket tidigt ute för att komma bland de 30 första. Men polismannen var inte uppmuntrande:Mmitt papper från Försäkringskassan var inte något Civilregistret kunde hjälpa till med, trodde han...

Det verkar alltså som om det inte går att få hjälp av NÅGON spansk myndighet, inklusive vår lokala försäkringskassa: återstår alltså bara svenska ambassaden i Madrid eller svenska konsulatet i Málaga.

Den allmänna inställningen bland de myndigheter jag rådfrågat, och särskilt polisen, är att det inte ingår i deras uppgifter att fylla i fåniga svenska formulär: de har annat att göra! Och jag kan inte säga att jag inte förstår dem, faktiskt!"

Så hur är läget för närvarande? I mitt eget fall så löste sig frågan genom att jag tillbringade julen "hemma" i England, besökte närmaste polisstation, och fick intyget vidimerat där utan svårighet. Så "allt är väl som slutar väl". Men också: "Det som är sanning i England är dåligt skämt i Spanien", och vice versa!

Don Arroyo de la Sierra
Välintegrerad och flerspråkig svensk-engelsk spanjor, och europeisk världsmedborgare