Marknaden har de senaste 40 åren byggt på en ständigt ökad efterfrågan och fastigheter har därför ansetts vara idiotsäkra investeringsobjekt. Mäklare och investerare med sinne för snabba pengar har inte haft något incitament att hålla priserna inom rimliga ramar.

Under det senaste halvåret har förändringar börjat märkas, liknande de som föregick den senaste fastighetskrisen i början av 90-talet. Dock med en viktig skillnad.

I dag måste den sviktande byggmarknaden även betrakta den omfattande kommunala byggkorruptionen. Den har uppmärksammats på regeringsnivå och kan nu inte längre dölja. Framförallt inte i ett EU-perspektiv. Samtidigt har den sviktande infrastrukturen blivit för uppenbar och besvärande. De kommunala myndigheterna har mer eller mindre tappat greppet om utvecklingen. Detta har påskyndat alla “legala” svartbyggen som vuxit upp och som inte infrastrukturutbyggnaden tagit hänsyn till.

De många domstolsbeordrade byggstoppen samt överhängande hot om omfattande rivningar skapar stor osäkerhet bland köparna, inte bara i Marbella. I dag kan man inte lita på att en fastighet med till synes klara papper inte kommer att utsättas för rivningshot!

Marknaden vet för närvarande inte hur stor tillgången av rena "säljbara" fastigheter är! Eller vilka de är. Ej heller när kunskap om detta kan erhållas. Marknadskrafternas enkla logik har därmed tappat fotfästet. Resultatet torde bara kunna bli ett avsevärt minskat antal köp- och säljavslut, för en lång tid framöver.

En olycka utan slut vore om kortsiktiga privatekonomiska faktorer fick avgöra och därmed Kustens attraktionsvärde för lång tid framöver förspills.

Bjarne Ritzén
Calahonda