När Sveriges Riksdag gav tillstånd till Sveriges Television att inleda utlandssändningar till andra länder än enbart Finland ställdes villkoret att dessa inte får belasta SVT:s budget. SVT Europa måste alltså vara självfinansierat och den enda intäktskällan är abonnemangsavgifterna.

Detta villkor är klart diskriminerande mot utlandssvenskar då det varken gäller i Sverige eller för sändningarna till Finland.

Faktum är dock att det är just finlandssändningarna som för tillfället räddar SVT Europa. Ett avtal mellan Sverige och Finland från 1985 innebär att staten subventionerar dessa sändningar. Detta bidrag står för tillfället för mer än häften av SVT Europas omsättning.

- Vårt största problem är att antalet abonnenter idag inte är tillräckligt om bidraget skulle upphöra, säger SVT Europas VD Riffa Hänninen till Sydkusten.

- De nuvarande subventionerna löper ut om två år och det finns vissa planer på att ersätta satellitsändningarna till Finland med kabelbundna sändningar av både TV1 och TV2. Om så sker måste SVT Europa förlita sig helt på abonnemangsavgifterna, berättar Hänninen.

Problemet är inte bristen på möjliga abonnenter utan att många tar in SVT Europa olagligt. Antalet hushåll som ser på SVT Europa är idag betydligt högre än de som verkligen abonnerar.

Flest tittare i Spanien

Den största koncentrationen av utlandssvenskar finns i Spanien och det är också här som SVT Europa funnit den mest utbredda piratverksamheten.

- Främst på Costa Blanca men även Costa del Sol finns många hushåll som inte betalar avgiften. Det finns två typer av pirattittande, dels bostadsområden som samsas om ett privat abonnemang och dels satellitbolag som vidareutsänder vår signal till egna kunder, berättar Hänninen.

Hittills har SVT Europa funnit att det är för kostsamt och komplicerat att försöka åtala piratinstallatörerna. De försöker istället informera tittarna om vikten av att de betalar abonnemangsavgiften.

- Det blev lite olyckligt när vi startade då det i inledningen inte fanns abonnemangsalternativ för urbanisationer. Det gjorde att vissa bostadsområden fuskade med licensen och det har visat sig svårt att få folk att i efterhand betala för något de vant sig vid att ha gratis, konstaterar Riffa.

Oklar prishöjning

Ett annat orosmoln är att SVT Europas nuvarande satellitavtal går ut vid årsskiftet. Även om Riffa Hänninen är optimist så finns risken att satellitavgiften höjs kraftigt. Den nuvarande avgiften är nämligen väsentligt lägre än exempelvis hos Astra.

- Vi har inte höjt abonnemangsavgiften sedan starten för fem år sedan och vi vill helst inte göra det nu heller, säger Hänninen. Priset är tusen kronor om året plus moms.

Programtablån har varit föremål för många diskussioner. Riffa Hänninen vet att många efterlyser svenska långfilmer och fler sportevenemang.

- De flesta vet nog redan att vi inte kan sända svenska långfilmer då vi saknar tillstånd från SF och Sandrews. Detta är främst en ekonomisk fråga. När det gäller vissa sportevenemang är det uteslutande upphovsrättsskäl som hindrar oss att sända till utlandet.

Det idealiska för många vore att kunna se både TV1 och TV2 i utlandet med sin ordinarie programtablå. Det har Hänninen full förståelse för men menar att det är helt omöjligt, hur mycket SVT än skulle vilja.

Strama regler

SVT Europa sänder ett urval av de båda kanalerna med mycket strikta förordningar. Grundprincipen är att programmen ska sändas samtidigt som i Sverige och om det inte är möjligt måste en eventuell repris sändas inom 48 timmar.

Trots de strama arbetsförhållandena menar Hänninen att programinnehållet håller hög klass.

- Vi har lyckats upprätthålla ett både smalt och brett utbud. Jag vet bland annat att våra barnprogram är mycket uppskattade.

För att SVT Europa ska kunna stå på egna ben utan subventioner krävs mellan 16 000 och 17 000 abonnenter. För att locka nya abonnenter har en värvningskampanj inletts där nuvarande kunder erbjuds en bok om de skaffar fler abonnenter till SVT Europa.

- Det viktigaste är att utlandssvenskarna inser vikten av att betala för sitt tv-tittande. Det kan verka sparsamt att ta emot våra sändningar med piratkort men förutom att det är olagligt kan det leda till att vi så småningom tvingas lägga ned verksamheten, precis som i Norge och Danmark, menar Hänninen.

Mats Björkman/Sydkusten

Dansk kampanj för att värva abonnenter i Sydeuropa

Den danska televisionen slutade sända till Sydeuropa i början av september. Anledningen var att få av de beräknade mellan 7 000 och 10 000 hemmen som tog ned signalen betalade sitt abonnemang.

Radio Solymar tecknade i augusti ett avtal med Danmarks Television som går ut på att sändningarna till Sydeuropa återupptas om minst 3 500 abonnenter tecknar sig. Solymar har fått ensamrätt att handlägga abonnemangen i Spanien och Portugal och hade i slutet av september cirka 700 intresseanmälningar.

Torben Wilkenschildt på Solymar menar att det i grunden är anmärkningsvärt om inte hälften av de tidigare tittarna skulle vara beredda att betala årsabonnemanget, som är på 261 euro. Det inkluderar hela det danska tv-utbudet, till skillnad från SVT Europa.

Solymar har fått en hel del bokningar även från svenskar. Ett stort problem är dock att piratinstallatörer i Spanien erbjuder olagliga abonnemang genom egna distributionsnät, för mindre än halva priset.

Wilkenshildt hoppas vinna kampen mot piratdistributörerna och har satt som mål att samla minimiantalet abonnenter till årsskiftet.

© Sydkusten Media S.A.