Röda tråden i år kretsade kring TV-tittande. Den scenografiska grundidén med ett tjej- och killrum, som flankerade scenen, och från vilka ungdomarna med hjälp av fjärrkontroll valde scen/TV-bild var närmast genialisk. Spelglädje och kreativitet överträffade (som oftast i sådana här sammanhang) vissa ljudtekniska problem. Scenväxlingarna fungerade med elegant flyt.

Förutom den förinspelade musiken, som efter elevernas riktlinjer, komponerats av Lars Åke "Snus" Svensson och Micke Svensson så bidrog Mikael Jutbo, Carl Johan Sevedag och Victor Marko med egna rapplåtar. För regin svarade även i år Wanja Davidsson och för instuderingen av sångerna Jeanette Jiménez.

Kreativ nivå

Att plocka ut några enstaka höjdarnummer eller enskilda prestationer känns i sådana här sammanhang alltid svårt. Men, jag kan inte låta bli. När grabbhörnan spelade TV-spel med ninjorna på scen så handlade det om hög kreativ nivå. Att Micke Jutbo artikulerar och rör sig som en riktig scenkarl, kunde knappast heller gå någon förbi.

Den pojken låter spelet komma inifrån. Han kanske har hört vad Keve Hjelm sagt om skådespelarjobbet: "bra teater är som bra ishockey det spelas med låg fattning!"

Text & foto: Morgan Skantz

© Sydkusten Media S.A.