Ingen vet med säkerhet hans namn, även om det finns en möjlighet att det var Gonzalo Pérez. Han sattes i alla fall bakom lås och bom i Cuevas de Almanzora i Almería, som förbrytare.

Allt eftersom timmarna, dagarna, veckorna och månaderna kröp fram, bestämde han sig för att ägna tiden åt något meningsfullt. Nämligen att teckna sitt liv i detalj, inkluderat vagnöverfall och andra brott, på väggarna i fästningen som tillhörde slottet Marqués de los Vélez, där han låsts in av myndigheterna.

Flera sekel senare har kommunen beslutat om att investera 430.000 euro i att restaurera konstverken, inkluderat de från andra fångar som lämnat sina konstnärliga spår genom århundradena i fortet. Det rör sig om totalt 30 kvadratmeter antik graffiti. Någon har till och med vågat sig på att kalla det för 1700-talets Altamira. Det anspelar på kalkstensgrottan i Kantabrien, som blivit världsberömd för sina väggmålningar från tidig paleolitisk tid och som UNESCO utnämnde till världsarv 2002.

Det finns som sagt inga säkra bevis på den målande rövarens namn, men signaturen Gonzalo Pérez upprepas på flera platser. Likaså finns ett årtal återgivet, 1756. Historikern och filologen Enrique Fernández Bolea är krönikör i byn Cuevas de Almanzora, som idag har omkring 13.000 invånare och ligger knappt tio mil nordost om Almería stad.
– Bland de fängslade som syndade för sina brott fanns en person begåvad med en speciell förmåga och konstnärlig känslighet, en påstådd bandit som ville mildra ledan genom att dela med sig av sina livserfarenheter på målarduken av sten, citeras historikern i El País.

För att teckna använde han både grafit- och kolpennor samt bläck i svart, rött och ockra. Han målade flera dubbelörnar, symbolen för det Habsburgska kejsardömet, en av dem i fören på ett linjeskepp. Där finns även ett lejon med kungakrona som troligen representerar England, som attackerar ett annat djur.

Målningarna har analyserats i detalj av Antonio Gil Albarracín från kungliga konstakademin i Madrid.
– Det är möjligt att denna scen och örnarna refererar till den internationella konfrontation som ägde rum under de första tre decennierna av 1700-talet, Spanska tronföljdskriget, under vilket brittiska trupper stred på den habsburgska sidan. Det är troligt att habsburgska soldater som tillfälligt ockuperade Cartagena och hotade att inta Murcia, satt i samma fängelse och kunde bidra i dekorationen och historieberättelsen, citeras Gil i El País.

Banditen, månne för att han varit med eller fått det berättat för sig, målade även brittiska soldater i röda rockar fäktandes med män i mörka uniformer, som kan vara franska trupper. Bland de militära aktionerna sticker två särskilt stora målningar ut, 1,20 meter höga, föreställande en ryttare med ett långt skjutvapen samt en annan med en pistol i vänster hand och sprängämne i den högra.

Förutom krig, målade han även sina egna kriminella handlingar, olika typer av fartyg, kors med och utan korsfästa, diverse representationer av Jesus och jungfru Maria, turkiska soldater, mytologiska djur, tempel och kyrkor. Både turist- och kulturrådet María Isabel Ponce och borgmästaren Antonio Fernández, är stolta över det arbete som påbörjats för att återuppliva både skönheten och det kulturarv som väggmålningarna utgör.

Ingen vet hur länge den konstnärliga skurken satt inlåst i tornet. Men han gjorde nog sina beräkningar, liksom de andra fångarna. På väggarna finns ett otal kalkyler i form av streck på väggarna. De är dock inte signerade och ingen vet idag vilka som tillhör vem.