Biscayabron (“Puente de Vizcaya” på spanska) går över floden Nervión och förbinder städerna Portugalete och Getxo i Baskien. Bygget färdigställdes 1893, så i år firar bron sitt 130-årsjubileum.

Arkitekten bakom hängbron var basken Alberto de Palacio, som under en period var elev till Gustave Eiffel, skaparen av Eiffeltornet. Palacio designade även Spaniens största järnvägsstation – Estación de Atocha i Madrid. Han var en riktig arkitektpionjär på sin tid. Biscayabron är ett resultat av det främsta inom dåtidens ingenjörskonst. Den kombinerade två moderna tekniker – hängbroar gjorda av kablar och användningen av ångmaskiner för att driva mekaniska fordon.

Bygget av hängbron vid Biscayabukten blev en förebild för ett tiotal andra liknande anläggningar runt om i världen. Många av dem har sedan dess rivits och i dag är bara en handfull fortfarande i drift, en av dem den baskiska.

Biscayabron har varit i drift sedan den byggdes, med undantag för fyra år. Den förstördes nämligen under det spanska inbördeskriget. Under stridigheterna i Baskien träffades bron flera gånger av bomber, men den klarade sig utan allvarliga skador. Det var nämligen inte fiendeeld som fördärvade bron, utan republikanerna själva.

I juni 1937 närmade sig Francos trupper området. Ingenjörerna i republikanernas armé fick i uppdrag att förstöra alla passager som tillät falangisterna att korsa Nerviónfloden. Sagt och gjort, den 17 juni ödelades brons funktionalitet i en stor explosion. Ironiskt nog förstördes bron i onödan, eftersom striderna på Bilbaofronten upphörde bara fem dagar senare.

Även ledningen under Francodiktaturen insåg brons värde. Återuppbyggandet påbörjades därför redan två år senare och 1941 var bron åter i service.

Den 28 och 29 juli firas Biscayabrons 130-årsjubileum med ett program som består av bland annat konserter, tävlingar och lekar för både barn och vuxna. Besökare kan till exempel prova på så kallad “goming”, som går ut på att man, fastspänd i ett elastiskt rep, kastar sig ner från självaste Biscayabron – alltså inget för den höjdrädda!

FN-organet Unesco utsåg Biscayabron till ett världsarv 2006, med motiveringen att den är en av den industriella revolutionens mest anmärkningsvärda skapelser när det gäller metallisk arkitektur.

En hängfärja, eller gondolbro som det också kallas, är en form av bro med en gondol som hänger under själva bron, en bit över vattenytan och som fraktar passagerare eller fordon över vattendrag. Fördelarna med den här typen av bro är att den inte stör sjöfarten på samma sätt som en öppningsbar bro eller en linfärja, eftersom själva metallanordningen varifrån gondolen hänger är så pass hög att fartygen kan passera under den. Nackdelen med hängfärjor är att de har en relativt låg kapacitet.

Fakta Biscayabron:
• Bron är 45 meter hög och 160 meter lång.
• Den har kapacitet för sex bilar och omkring 200 passagerare.
• Överfarten tar cirka en och en halv minut.
• Bron är i drift årets alla dagar, dygnet runt.
• Bygget har över 10.000 nitar.