Teodomiro var biskop i Iria Flavia, nuvarande Padrón i Galicien, under en period då den muslimska invasionen av den Iberiska halvön hade reducerat antalet kristna biskopsdömen. Enligt traditionen upptäckte Teodomiro aposteln Jakobs grav i skogen Libredón på 800-talet, en händelse som inspirerade till byggandet av en liten kyrka på platsen, vilket sedermera blev Santiago de Compostelas katedral. Kung Alfonso II av Asturien, som följde den kustnära rutten till denna kyrka, anses ha varit den första pilgrimen och hans vandring markerade början på Camino Primitivo, den äldsta rutten av den berömda pilgrimsleden.

Upptäckten av Teodomiros gravsten år 1955, av arkeologen Manuel Chamoso Lamas, väckte stor uppmärksamhet. Under gravstenen hittades mänskliga kvarlevor, men under många år var det osäkert om dessa verkligen tillhörde den legendariske biskopen. För att lösa denna gåta initierade Fundación Catedral de Santiago 2014 ett omfattande forskningsprojekt för att tillämpa modern molekylär analys på benresterna. Projektet leddes av Patxi Pérez-Ramallo, en historiker och arkeolog från Santiago som har specialiserat sig på forensiska DNA-tekniker.

År 2019, efter flera års förberedelser, kunde forskarna äntligen påbörja det känsliga arbetet med att analysera de mänskliga kvarlevorna. En novembernatt öppnades gravkammaren under strikta förhållanden, och DNA-prov togs. Resultaten, som nu har publicerats, bekräftar med 98 procents säkerhet att benen tillhör en man som levde under 800-talet, vilket stämmer överens med Teodomiros tidsperiod. Ytterligare isotopanalys av benen avslöjar att personen hade en mycket enkel diet, vilket överensstämmer med en biskop som levde ett klosterliv. Dessutom visar analyser att personen troligen levde nära Santiago de Compostela, men hade ett ursprung från kusten vid Iria Flavia, vilket stärker teorin om att det är Teodomiro.

Ett annat överraskande fynd var den genetiska analysen som visade att Teodomiro hade en betydande nordafrikansk härkomst. Denna upptäckt är särskilt intressant, eftersom Galicien aldrig erövrades av muslimerna. Detta tyder på att Teodomiros förfäder kan ha varit romare som bodde i Nordafrika och senare migrerade till den kristna delen av Iberiska halvön under den muslimska invasionen. Detta ger en ny och komplex bild av de kulturella och genetiska influenser som fanns i regionen under tidig medeltid.

Forskningsresultaten publiceras i den ansedda tidskriften Antiquity och har väckt uppmärksamhet inom det vetenskapliga samfundet. Carles Lalueza-Fox, genetiker vid CSIC som inte deltog i studien, säger att denna forskning är ett viktigt bidrag till fältet för historisk genomik. Han menar att liknande tekniker redan har använts för att analysera andra historiska figurer, som Beethoven och den engelske kungen Richard III, och att detta fält kommer att fortsätta växa i betydelse, skriver tidningen El País.

Detta banbrytande arbete har också väckt frågor om andra historiska kvarlevor, särskilt de som påstås vara aposteln Jakobs, vars grav tros ha upptäckts av Teodomiro. Det är däremot högst osannolikt att liknande analyser kommer att göras på Jakobs kvarlevor, eftersom dessa är skyddade av en påvlig bula från 1884 som förbjuder att de rörs. En sådan undersökning skulle kräva ett påvligt godkännande och risken finns att det för alltid skulle kunna omkullkasta den legend som är grunden för Camino de Santiago.

Teodomiros kvarlevor kommer nu att återbegravas i Santiago de Compostelas katedral, där de kommer att få en plats som påminner besökare om hans avgörande roll i skapandet av en av världens största pilgrimsfärder. Denna upptäckt fördjupar vår förståelse av Europas medeltida historia och förstärker Santiago de Compostelas ställning som en av de mest betydelsefulla religiösa platserna i den kristna världen.