- Jag har aldrig mött en så brutal polismakt som den i Gibraltar, säger Pelle Pettersson till Sydkusten.

Det var på morgonen den 20 januari i år. Greenpeace´s stabsfartyg, Esperanza, hade lämnat Algeciras och stävade mot Gibraltar. Fartyget befann sig på internationellt vatten, liksom två stora Greenpeaceflottar med ett tiotal miljöaktivister och 14 spanska journalister ombord.

Målet var att borda den 25 år gamla, Maltaflaggade, oljetankern Vemamagna. Ett enkelskrovigt fartyg lastat med 58 000 ton eldningsolja som ligger ank-rat i Gibraltar. Miljöaktivisterna tänkte hissa en protestbanderoll på fartyget.

Plötsligt blev aktiviteten i Gibraltars hamn livlig. Sju brittiska polisbåtar satte högsta fart ut ur hamnen.

- Vi låg fortfarande på internationellt vatten när de slog till. Polisbåtarna rammade våra gummibåtar flera gånger. De körde rakt på oss, berättar Pelle Pettersson.

- Fören på en av polisbåtarna kom rakt över mitt huvud. Jag fick en smäll och slängde mig ned på däck. Jag skrek åt de andra att också kasta sig i skydd.

- Det var ett under att ingen blev dödad.

Inför domstol

När polisingripandet var färdigt hade en spansk tevekamera krossats. En av Greenpeacebåtarna var totalförstörd, en annan beslagtagen. Sex aktivister och 14 journalister satt inlåsta i Gibraltars polishus, anklagade för att illegalt ha tagit sig in i Gibraltar och för att ha skadat en polisbåt.

- Det är skrattretande. De angrep oss ju på internationellt vatten och drog oss in till Gibraltar. Polisbåten skadades av en av deras egna hamnbåtar som körde på den, menar Pelle Pettersson.

En av de spanska journalisterna stukade sin hand under tumultet och hotade efteråt med att processa mot Gibraltars polisväsende för "försök till mord" alternativt "kidnappning", eftersom han greps på internationellt vatten.

Spaniens utrikesdepartement protesterade våldsamt hos Storbritannien, liksom det spanska journalistförbundet.

Men Gibraltars lokale regeringschef, Peter Caruana, sa efteråt:

- Polisen utförde bara sin plikt.

Förannonserad olycka

På morgonen den 21 januari inträffade, ironiskt nog, precis det som Greenpeace kommit till Gibraltar för att försöka förhindra. En enkelskrovig oljepråm, lastad med 1 400 ton olja, sjönk i hårt väder utanför Algeciras. Olja började flyta iland på stränderna.

Två besättningsmän lyckades rädda sig från pråmen. Kaptenen hittades senare död. Greenpeace deltog i räddningsarbetet med sina båtar.

Farvattnen runt Algeciras och Gibraltar är bland de mest förorenade i världen av oljeutsläpp. Bara de båda senaste åren har 43 kända utsläpp skett i området. Samtidigt så passerar också den största delen av världens oljetransporter Gibraltarsundet. Det handlar om 90 000 fartyg per år.

Men även hela den spanska Atlantkusten är fortfarande svårt förorenad sedan den enkelskroviga oljetankern Prestige förliste den 13 november med 77 000 olja i lasten. Totalt har 662 stränder förorenats.

Läget är så kritiskt att flygbolaget Iberia skänker bort 25 000 flygbiljetter tur och retur till de spanjorer som frivilligt deltar i saneringsarbetet.

- Fartyg som Prestige måste bort från världens hav. Det enda sättet att förebygga sådana här olyckor är att ha dubbelskroviga fartyg och att ställa höga krav på säkerheten ombord, anser Pelle Pettersson.

Både Spanien och Frankrike har förbjudit enkelskroviga tankfartyg i sina farvatten efter Prestigekatastrofen. Men Gibraltar vägrar, så länge inte hela EU inför ett förbud.

- För Gibraltar sitter det här väldigt långt inne. De har byggt upp en hel affärsverksamhet kring att sälja olja från gamla enkelskroviga bunkerfartyg. Det är mycket pengar som står på spel för dem, förklarar Pelle Pettersson.

- Det är därför det är så viktigt att genomföra sådana aktioner som vi nu har gjort, för att få politikerna att agera. Vi lägger ned stora resurser på lobbyverksamhet också. Men det räcker inte bara med det.

Greenpeace har dock ofta framgång. Som för något år sedan när man stoppade ett fartyg, lastat med brasiliansk mahogny, i Miamis hamn. Brasiliansk mahogny är förbjuden att importera även i USA.

- Men ändå skedde det. Vår aktion ledde till att fler fartyg med mahogny stoppades och till att brasiliansk mahogny fördes upp högre på FN:s lista över utrotningshotade arter, förklarar Pelle Pettersson.

Själv fick han sitta i en amerikansk poliscell i tre och ett halvt dygn efter aktionen och blev senare åtalad. Men det tyc-ker han att det var värt.

Även de Greenpeaceaktivister som Gibraltar nu har släppt mot borgen kommer att återvända till rättegången i början av mars:

- Vår advokat tror inte att de blir fällda. Men vi återvänder alltid till rättegångarna. För Greenpeace är det viktigt att vi står för vad vi gör, förklarar Pelle Pettersson.

Han är egentligen utbildad civilekonom och arbetade tidigare på bank. Han var under en tid även anställd på storföretaget Mölnlyckes internationella marknadsavdelning och besökte då ofta Costa del Sol eftersom Mölnlycke hade en fabrik norr om Málaga.

Pelle Pettersson har varit engagerad i Greenpeace sedan 1988. Under en pe-riod var han chef för Greenpeace i Sverige. Men han föredrar att arbeta ute på fältet.

- Jag gör det här för mina barn och för deras barn, för att de ska få leva i framtiden.

- Det är helt sjukt som det är i dag, att gravida kvinnor varnas för att äta fisk eftersom den är förorenad. Till och med hos isbjörnar hittar man föroreningar, flera tusen mil från utsläppskällorna. Då inser man hur allvarligt det här är.

Text: Robert Österlind

© Sydkusten Media S.A.