Den 1 januari 2002 var en viktig historisk dag för Europa. Då infördes nämligen euro i sedlar och mynt i Spanien, Belgien, Tyskland, Grekland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal och Finland. Av EU-länderna är det bara Sverige, Danmark och Storbritannien som tills vidare står utanför samarbetet.

Syftet med valutaunionen är att skapa en gemensam europeisk marknad med fri rörlighet för kapital, varor och tjänster. Växelkurserna har försvunnit, priser och löner är lättare att jämföra. Dessutom vill politikerna att valutasamarbetet ska föra länderna närmare varandra och stärka banden inom EU.

Tre beslutande organ

En valutaunion innebär att medlemsländerna har en gemensam valuta, centralbank och penningpolitik. Euron kontrolleras av Europas centralbank (ECB) som ligger i Frankfurt (Tyskland). Banken har tre beslutande organ, ECB-rådet, ECB:s allmänna råd samt ECB-direktionen.

ECB-rådet består av direktionen och centralbankscheferna i euroländerna. Dess uppgift är att utforma unionens penningpolitik. Allmänna rådets främsta uppgift är att förbereda blivande medlemmars deltagande i valutaunionen. Besluten som tas verkställs av Direktionen som består av sex personer, ECB:s ordförande, för tillfället holländaren Wim Duisenberg, vice ordförande samt fyra ledamöter. Bland ledamöterna finns bland annat spanjoren Eugenio Domingo Solans, som tidigare suttit i spanska centralbankens styrelse.

Samtliga i direktionen har en mandatperiod på åtta år och är utsedda av EU-ländernas stats- eller regeringschefer. Enligt ECB-stadgan ska direktionen utses "bland personer vars auktoritet och yrkeserfarenhet inom den finansiella sektorn är allmänt erkända". Om en person i direktionen inte anses utföra sin uppgift korrekt kan EU-domstolen avsätta personen.

ECB-direktionens främsta uppgift är att upprätthålla en låg inflation. Banken bör även främja en positiv miljöutveckling, kämpa för hög sysselsättning och ett heltäckande socialt skydd.

Prisstabiliteten anses vara viktigast och banken är därför förbjuden att påverkas av ländernas folkvalda politiker. Den ekonomiska politiken ska vara densamma oavsett vem som regerar i de olika länderna. Detta har väckt stor kritik, då en del anser att det saknas demokratiskt inflytande över ekonomin i Europa.

För att länderna ska följa de ekonomiska riktlinjerna även nu efter eurons införande så har man upprättat EMU:s stabiliserings- och tillväxtpakt. Pakten innebär bland annat att EU-länderna inte får ha ett underskott på mer än tre procent av BNP. Om något land bryter mot dessa bestämmelser kan EU besluta om sanktioner. Nationer som inte deltar i valutaunionen, som till exempel Sverige, kan inte sanktioneras.

Många skeptiker

Trots EU:s uppmaningar att följa avrundningsreglerna har många konsumenter fruktat smyghöjningar. Det visar EU-kommissonens opinionsundersökning från november förra året,. Där fruktade hela 70 procent av medborgarna i euroländerna, fusk, missbruk och prishöjningar vid årsskiftet. Det fanns butiker där man redan före årskiftet ändrade priserna för att slippa avrunda nedåt när euron infördes.

På lång sikt kommer prisskillnaden mellan EU-länderna utjämnas. Det är en naturlig konsekvens av en ökad konkurrens inom Europa. Det väntas också ett ökat samarbete mellan fackföreningarna i medlemsländerna, vilket skulle kunna leda till mer jämlika löner och gemensamma avtal.

Sverige och EMU

Enligt ett beslut i Riksdagen ska en eventuell svensk anslutning till EMU föregås av en folkomröstning. Svenskarna har hittills varit splittrade i EMU-frågan. Anhängarna och motståndarna till den gemensamma valutan har varit i stort sett lika många i de olika opinionsundersökningarna.

Redan folkomröstningen om Sveriges eventuella EU-medlemskap 1994 var dramatiskt jämn. Ja-sidan fick 52,3 procent av rösterna och nej-sidan 46,8 procent. Idag finns motståndare till att det överhuvudtaget ska hållas en folkomröstning. Dessa menar att frågan är för komplicerad för att den ska kunna analyseras av gemene man.

Det slutgiltiga beslutet tas av Riksdagen. Av de nordiska länderna är det bara Finland som gått över till euro. Danmark röstade nej till EMU hösten 2000 medan Norge och Island tills vidare valt att stå utanför EU.

Magnus Ljung/Sydkusten

- Euron verklighet sedan årsskiftet - Frågor och svar

Om du vill läsa mer om euron på nätet:

http://www.finans.regeringen.se http://www.riksdagen.se http://www.riksbank.se http://www.eurofakta.se http://www.nejtilleu.se http://www.europa.eu.int (Europeiska Unionen på nätet) http://www.ecb.int (Europas Central Bank) http://www.invertia.com (Spanska) http://www.rtve.es (Spanska)

© Sydkusten Media S.A.