Det historiska beskedet var väntat och kommunikén hänvisar direkt till den internationella konferens som hölls så sent som 17 oktober, i San Sebastián. Enligt ETA utgör konferensen och dess slutsatser en grund för en omspännande lösning på konflikten i Baskien. Terroristorganisationen säger att det är dags att ta sitt ansvar och visa mod och att den fattat beslutat att lägga ned vapnen för gott. Den uppmanar samtidigt den spanska och franska regeringen att föra direkta samtal med representanter för det baskiska folket, men ställer inga konkreta krav eller villkor.
Brevet innehåller ingen ursäkt för de offer som ETA skördat genom under 43 år av väpnad kamp. Däremot nämns de medlemmar som fallit och som befinner sig i fängelse. Terroristorganisationen hyllar dem.

Sansad glädje
Spaniens regeringschef José Luís Rodríguez Zapatero höll en kort presskommuniké där han uttryckte sin glädje över beskedet, men tillade samtidigt att ETA:s offer inte kommer att glömmas. Oppositionsledaren Mariano Rajoy höll också en mycket kort kommuniké där han värdesatte beskedet och det faktum att ETA:s slut på våldet kommer utan några politiska eftergifter. Flera andra PP-representanter och talesmän för terrorismens offer anser dock att beskedet är otillräckligt, då de kräver att ETA även ber om ursäkt och upplöser sin organisation.

Demokratisk seger
PSOE:s kandidat till regeringschef Alfredo Pérez Rubalcaba säger att demokratin segrat över terrorn och tillade att han endast önskar att denna dag kommit tidigare. Ledaren för det baskiska nationalistpartiet PNV säger å sin sida att detta är en seger som uppnåtts av det baskiska folket.


Väntat besked
Beskedet om ETA:s definitiva slut på den väpnade kampen var väntat. Detta inte bara efter den så kallade fredskonferensen som iscensatts av den radikala baskiska vänstern utan även då terroristorganisationen blivit allt mer försvagad. Enligt inrikesdepartementet finns i dagsläget endast ett 50-tal ETA-medlemmar i frihet och organisationen befann sig i en permanent vapenvila sedan nära ett år.

Mördat från 1968 till 2010
Efter sig lämnar ETA 829 dödsoffer och tusentals skadade och anhöriga till offren. Det första offret var guardiacivilpolisen José Pardines som mördades 7 juni 1968 i Guipúzcoa. Det sista, paradoxalt nog, var ETA:s första offer utanför Spanien, en fransk polisman som sköts ihjäl söder om Paris 16 mars 2010. Det största enskilda attentatet skördade 21 dödsoffer och var sprängattentatet vid parkeringen till Hipercor i Barcelona, 19 juni 1987.

Blodig historia
Trots att ETA bildades under Francoregimen utökades terrorverksamheten när Spanien övergick i demokrati. De blodigaste åren var mellan 1979 och 1980, då nära 200 personer dödades och uppemot 40 kidnappades. Ett av de dåd som väckte mest avsky och som bidrog starkt till organisationens försvagade stöd var kidnappningen och mordet efter ett ultimatum på 48 timmar på PP-ledamoten i Ermua Miguel Ángel Blanco. Det inträffade 12 juli
1997.