I januari skrev Sydkusten om Julie Lochbrunners kamp mot myndigheterna för att försöka få dem att ta ansvar för alla övergivna hundar. En ibland nästan hopplös kamp.

Men för några veckor sedan presenterades ett förslag på en ny djurskyddslag i Andalusien som ställer höga krav inte bara på hundägare, utan på alla som har husdjur:

Enligt lagen blir det förbjudet att stympa både öron och svansar. Hundarna ska även förses med mikrochips som gör att man kan spåra ägarna. Och djuren ska vara försedda med hälsokort som myndigheterna kan kontrollera.

Dumpas på någon väg

- I Andalusien behandlar många sina husdjur dåligt. Man slår hundarna. Många skaffar en söt liten valp till sitt barn. När den lilla "leksaken" växer sig stor tröttnar ofta ägarna. Då dumpar de hunden på någon väg för att den ska bli överkörd, säger Julie Lochbrunner.

- Den nya lagen förbjuder ägarna att slå sina hundar och att överge dem. Tidigare har vi inte haft någon laglig grund att agera mot försumliga hundägare. Men nu kommer vi att kunna spåra ägarna och ta dem till domstol om de missköter eller överger sina djur.

När Sydkusten träffar Julie Lochbrunner på hennes hundgård i Almuñécar håller hon Mistral i famnen. Polisen hittade den lilla hunden när den kröp omkring på en väg med två brutna ben.

- Jag har låtit operera Mistral för mina egna pengar. Men jag måste få ihop mer pengar. Han behöver fler operationer, förklarar hon.

Just ekonomin är det stora problemet i verksamheten.

- Vi måste försöka få in mer pengar till Julie. I dag får vi in alldeles för litet, säger Eva Molnar-Broander, som är ordförande i den svenska organisationen ADA, Animales de Andalucia.

ADA har 300 medlemmar. Föreningen arbetar helt ideellt med att skaffa adoptivfamiljer i Sverige till de hundar som Julie Lochbrunner räddar från gatorna i Spanien.

- Julie gör ett fantastiskt jobb. Många hundar i Andalu-sien far väldigt illa. Men det är inte bara spanjorer som överger sina hundar, förklarar Eva Molnar-Broander.

- Det är många utlänningar som bor halvårsvis i Spanien och som skaffar sig en hund. När de reser hem lämnar de hunden bunden eller slänger ut den. Jag har själv flera gånger sett hur de har kastat ut hundar ur bilarna, på motorvägen till flygplatsen.

- Det är oerhört omskakande. Hundarna blir så fullständigt skräckslagna när de hamnar bland bilarna på motorvägen att de blir svåra att fånga in.

Just nu har Julie Lochbrunner 114 hundar på sin gård, som hoppas på att få nya ägare i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, England, Frankrike eller Belgien.

Hjälp av kommunen

Ett av Julies problem är att hon behöver mer utrymme till hundarna. Men borgmästaren i Almuñécar är positivt inställd till att ge mer mark och har lovat ett besked senast under maj månad.

Under vårt besök på gården träffar vi också Agneta Karlson från ADA som har kommit till Almuñécar för att eskortera sju hundar till sina nya ägare i Sverige.

- När jag åkte hit i dag låg en överkörd hund och en död katt på vägen, berättar Agneta.

Julie Lochbrunner förbereder hundarna omsorgsfullt för resan. Det är veterinärbesök och prover som ska tas.

- Jag lever för mina hundar. Jag förstår inte hur man kan avliva hundar. Titta dem i ögonen! Hur kan man släcka liv när det är så fantastiskt att få leva?

Vi följer med till Málaga flygplats när Julie Lochbrunner och hennes medhjälpare checkar in hundarna för flygningen till Sverige.

På flygplatsen blir känslorna för starka för Julie när hundarna lastas ombord på bagagebandet. Tårarna börjar rinna längs kinderna.

- Hej då Ulka, min lilla baby, snyftar hon när den stora gran danoisen åker iväg på bandet.

- Det här är det jobbigaste ögonblicket för mig. Alla hundar är som om de vore mina egna barn.

Säger de spanska hundarnas Florence Nightingale och sätter sig i bilen för att åka hem till sina väntande hundar. Bara ett dygn tidigare var hon hos veterinären. Där satt tre nyinkomna hemlösa hundar. Nu bor de hos Julie.

Text: Robert Österlind Foto: Eva Österlind

© Sydkusten Media S.A.