Björn Hjalmarsson är 57 år och en av svenskkoloniens mest mångfasetterade företagare. Som byggspecialist deltog han i slutet av 80-talet i uppförandet av Nordic Royal Club, i Estepona. Han startade senare eget konsultbolag och projekterar för tillfället bland annat ett stort område med semesterbostäder på kanarieön Fuerteventura. Björn är även delägare till det företag som driver krematoriet i Marbella och har verkat som lokal representant för de banker och advokatbyråer som städade upp efter en del svenska finansbolags involvering i projektfinansiering på kusten. Nu senast har han ett samarbete med Erik Penser Fondkommission, med kontor i Centro Plaza, i Nueva Andalucía.

- Jag halkade in på det här med algodling mer eller mindre av en tillfällighet, men måste nu tillstå att jag hunnit bli ganska fascinerad av Spirulina. I teorin räcker det att äta tio gram om dagen av denna mikroalge och dricka vätska för att hålla sig vid liv. Det handlar om den mest utforskade av alla alger och dess välgörande egenskaper är oändliga, berättar Björn entusiastiskt.

Spirulina är en mikroalge som innehåller de flesta näringsämnen som människan behöver. Enligt forskare är det den mest nyttiga födan efter modersmjölk. Den finns i en mängd hälsoprodukter och förknippas ofta med bantningspreparat, vilket egentligen är fel.

- Spirulina används som ett kosttillskott för dem som håller diet, så att de får i sig alla näringsämnen som de behöver, berättar Björn. I samarbete med en belgisk kollega startade han provodling av Spirulina 1997.

Första i Europa

Spirulina odlas runt om i världen men hittills var det ingen som hade startat odlingar i Europa. Då algen behöver rikligt med värme är Andalusien ett naturligt område att välja, men den idealiska platsen var inte helt lätt att finna.

- Först planerade vi att bygga odlingarna i anslutning till en planerad avsaltningsanläggning i Almería. Den blev dock aldrig av så där gick även våra planer omkull. Senare fann jag att Barbate, i Cádizprovinsen, vore en lämplig plats med sin fiskodlingstradition och relativt höga arbetslöshet. Tyvärr visade kommunledningen ett förvånansvärt ointresse så även de planerna fick jag lägga på hyllan.

Till slut blev det teknologiparken i Málaga som fick inrymma Europas första mikroalgsodlingar. Anledningen till att Björn valde den platsen var dels att det finns gott om mark och inte minst närheten till olika forskningscenter.

- Vi har från början haft ett mycket nära samarbete med Málagas universitet. De har mycket avancerade kunskaper på biologisidan och vi har haft stor hjälp av varandra, förklarar Björn.

Ledningen för teknologiparken har varit mycket tillmötesgående med projektet. Det betyder dock inte att alla byråkratiska problem undanröjts. Björn nämner som exempel att han tvingats vänta 15 månader på ett mindre byggtillstånd.

Under nära fyra år har olika typer av Spirulina odlats och testats i laboratorier. Det har varit ett mödosamt arbete att finna en sort som lämpar sig för industriell produktion i just det klimat som råder på Costa del Sol.

Nu har dock Björns företag Algas del Estrecho S.A. funnit en. Det är en Spirulina från Tunisien som ska utgöra basen för produktionen de närmaste åren. Samtidigt ska forskningen fortsätta kring andra typer av mikroalger.

Odlas i olika bassänger

Spirulina är knappt en millimeter lång och odlas först i provrör. Den flyttas sedan successivt över i större behållare tills den skördas ur bassänger som var och en upptar en yta på upp till 4 000 kvadratmeter. Algen matas med olika salter och bikarbonat och växer genom fotosyntes. Väl färdigväxt torkas den och säljs i pulverform till producenter av naturmediciner som ingrediens i en mängd olika produkter.

För den nya verksamheten ska Algas del Estrecho bygga sju bassänger på ett område som upptar 7 000 kvadratmeter. Tomthyran är inte billig men Björn finner att fördelarna med att ligga i teknologiparken överväger de höga kostnaderna. Sammanlagt ska 20 personer anställas.

Algodlingsprojektet åtnjuter bidrag både från den andalusiska regionalmyndigheten Junta de Andalucía, industridepartementets avdelning CDTI som främjar utvecklingsprojekt samt finansdepartementet, som administrerar EU-bidrag. Bidragen är omfattande men det har inte varit lätt att få dem.

- Hade jag vetat hur mycket jobb och byråkrati som krävdes är jag osäker på om jag hade givit mig in i projektet. Dessutom har ointresset från de privata bankerna försvårat finansieringen, berättar Björn. Projektet är delvis försenat och främsta skälet är att det varit svårt att samordna de olika myndigheternas agerande.

Svårt samordna bidragen

Då bidragen inte betalas ut förrän projektet väl är igång krävs någon annan form av finansiering i uppbyggnadsskedet. Björn har löst detta dels genom att till slut finna en bank som var villig att ge ett lån och dels genom att sälja aktieandelar till ett 15-tal privata investerare.

Trots svårigheterna har det varit mycket positivt också. Framför allt har framstegen på forskningssidan uppmuntrat att fortsätta med projektet.

- Vi planerar att producera mellan 75 och 100 ton Spirulina per år. Då världsproduktionen av Spirulina för människobruk består av cirka 3 000 ton och den europeiska av cirka 400 ton om året innebär det att vårt mål är att ta mellan 20 och 25 procent av den europeiska marknaden inom de närmaste tre åren. Vi tänker i första hand exportera till andra europeiska länder och erbjuda en kvalitetskontroll som många andra odlingar runt om i världen saknar, säger Björn.

För tillfället härstammar den största delen av Spirulina i olika preparat från Kalifornien och Hawaii. I USA är konsumtionen av Spirulina utbredd och den intas av både elitidrottsmän inför stora mästerskap och alla astronauter på rymduppdrag.

Björn är övertygad om att produktionen kommer att ge en god avkastning. Han menar att projektet "ligger i tiden".

- Vi blir allt mer medvetna om vår hälsa och vilken föda som vi stoppar i oss. Spirulina har en mängd nyttiga egenskaper, inte minst som inflammationshämmande preparat och för att bygga upp kroppens immunförsvar. Det är därför som den används flitigt i preparat till bland annat AIDS-patienter. I Sverige har Spirulina verkligen kommit på modet och där lanseras både hälsoglass och andra produkter som innehåller mikroalgen.

Mats Björkman/Sydkusten

© Sydkusten Media S.A.