Såväl energi- som livsmedelspriser visar en sjunkande tendens, vilket föranlett regeringen att lätta något på krisåtgärderna. En annan orsak är press från EU för att medlemsländerna snarast möjligt ska återgå till ett budgetunderskott under tre procent. Det skriver tidningen El Diario.

Den årliga prisökningen på livsmedel var per 1 februari på 7,4 procent. Det var 0,1 procentenheter högre än i december och mer än dubbelt så mycket som inflationen, men betydligt lägre än de 16,6 procent prishöjning som noterades ett år tidigare. Det som främst pressat upp inflationen i januari är elpriserna, till stor del beroende på att energimomsen höjdes vid årsskiftet. Den är dock fortsatt mindre än hälften av normala 21 procent.

Den största nuvarande inflationsrisken uppges vara effekten av konflikterna i Ukraina och Gaza på energipriserna och de globala handelshinder som kan förvärras av spänningar i Röda havet. Enligt den spanska centralbanken påverkas dock Spanien i mindre utsträckning av handelshindren än många andra länder.

Prognoserna för 2024 pekar på att inflationen kommer att ligga kvar på 3,5 procent, med en förväntad normalisering 2025. I denna förväntade sista fas av inflationskrisen har prisökningar koncentrerats till ett fåtal sektorer. Strategin att bekämpa inflationen med Europeiska centralbankens räntehöjningar har börjat ifrågasättas. ECB vägrar dock än så länge att ändra sin aggressiva penningpolitik, som syftar till att motverka inflationen.